ni warit! Men bittert skulle ert qwal blifwa, om i dödsminuten, antingen en blodig gestalt nal: kades er i en Riksgäldssedels lånade hamn, eller en enda grundsten till den widsträckta gård, i hwilken ni fanhända byggde er en enslighet, wore fuktad af ännu oförsonade tärax. Ni skulle då förgäfwes knäfalla för döden, och önska er hafwa utplånat några drag på er lefnadstafla. Ri stär nu infor tidens domstol — Hwilken lycka! Sjelf bar ni bifallit utgifwandet af er bios grafi. Allmänheten önskar se resultaterna af er länga lefnad. Historien fäster sin blick på Sweriges owanligaste Bonde, och bjuder honom intråda i minnets tempel. Skall detta inträde blifwa er en belöning eller ett straff? Det beror nu derpå, om ni har ett godt eller ondt samwete. I förra fallet behöfwår ni hwarken frukta för, framställningen af edra lefnadshändelser, ej heller likna desse nyfikne äskädare, fom före ridåns uppgång af otålighet stampa med fötterna. J det sednare kan ingen köpt loftalare rycka er undan sanningens straffande gissel. En usel åra, bwars härold man sjelf nödgas wara. A Helsingborg den 29 Juli 1830. A. Nordeström. 265 VV WW 0 CK