NE HULE scuart undtttäalttierse sttött Åttur dJ o. 4 ttitlguftt ti. Ö Litl olstonen, tillpragrte. onunge natten derstädes. Han bebodde ett litet hus, fom bewakades af twå Lifgardister. Staden wisade Hos nom intet deltagande. Hans eskort, bestående af Dragoner och Lifgardister, bivuakerade utanför fradgportarne, för att sedan ledsaga honom på halfwa wägen till Verneuil, der han ämnade tillbringa föl gande natten. — Under d. 4 Aug. bar Gencral Gerard utfärdat order till den Afrikanska Armen, att anlägga Nationalfårgorna. Redan förut bade priwata instruktioner afgått till Amiral Duperre att läta uppsätta trefärgade flaggan på sina krigsskepp. — Den i Calais kommenderande Öfwersten Poligs nac, CrsNuinilterns farbror, bar yttrat den önskan att med JFuftittesPMinitterns-tillåtelje få ändra ett namn, som hans brorson gjort jå förhatligt i Frankrike. — Hertigen af Orleans har ur sin priwata kassa tillagt författaren till Marfetller-Hvymnen, Herr Itouget-Delisle, en pension of 1500 Fr. och bis fogadt ett bref, hwari man låfer följande: Marjeillerssåymnen bar i Hertigens af Orleans hjerta wäckt minnen, fom äro honom dyrbara. Han bar ej gömt, att författaren till denna patriotiska sång år en af hans äldsta wapenbröder. — General Lafaverte tillkännagifwer i Moniteuren, att Parisista Nationalgardet hädanefter skall föra den Galliska Tuppen på spetsen. af inna fanor. På ena sidan af fanan skall stä: Frihet, jemniakhet, allmån ordning! 27, 28, W Juli 1830. På andra sidan foms mer Legionens Nummer att sta. — Enlig underrättelser från de flefta Prowinsstäder har tidningen om revolutionen i Paris blifwit med den lifligasfte gladje emottagen. Öfwcrallt bildar sig Nationals gardet, och trefärgade fanan uppsättes. — Amiral Duperre skrifwer från Algier den 24 Juli, att han ställt on skeppsdivision under ContresWmiraten Rosamels befäl, hwilken, efter imtagaudet af Bona och qwarlemnandet af en Fransk garnison derstädes, stulle wända sig mot Tripolik. Den mot Oran tillämnade erpeditionen hade, in ånscende till Beyens gjorda förslag rörande ect sullkomligt underrastande, blifwit uppskjuten. Till följe af dessa anordningar stod Fransta Authoriteten i begrepp att blifwa erkänd öfwerallt i Algieristka Staterna. Lbeck d. 11 Aug. J dag har Furst Polignac inträffat bår, för att med ångfartyget afgå sill: S:t Petersburg. ö öfwersigt af Revolutionen i Paris den 26, 27, 28 och 29 Juli: (Ur Le Constitutionel.) Tisdagen den 25 Juli herrskade ect djupt lugn inom den ofantliga hufwudstaden. Den Kungliga. Regeringen tycktes hafwa afstatt från alla forsök med waldsamma Statskupper; wanliga forseglade bref blefwo afsända till de Deputerade och till Pairerne, och stillatigande wåntade man af desse mäns patriotiem utwecklingen af den stora drama, fom redan fer femton åär tillbaka uppfördes i Frankrike. Midt under denna lugna säkerhet uppgjordes planen rill det största wåld, fom nånsin kan sätta en cidiliscrad stat i förskräckelse. Hemligheten war wäl förmarad! — Om morgonen den 26 Juli trädde den dolda wåldsgerningen hastigt i dagen. Den förste, fom kastade sina blickar på Monitcuren, der detta frihetens öfwermodiga förtrampande stod tecknadt, uppgaf ett anskri af fasa, fom snart spridde jig från mun fill mun. Alla borgare skyndade ti de offentliga platserna, och läste bår de förhatliga författningarna. Men på den smärtande öfwerraskningen följde snart en känsla of förtroende till fol: kets fosterlandskärlek och till den allmänna opinionens wälde, fom genom detta förmätna angrepp erböll den wigtiga låran, att endast förtro sig till sig sjelf. Ånnu wisade sig ingen oordning, men redan märkte man, att de redligt sinnade borgarne sågo på hwarandra, utforskade hwarandras tånfesätt, och beredde fig till det lagligaste motstånd, fom jorden fan uppwisa. Mot aftonen började det blifwa oro ligt i Palais-Ropal, grupper bildade sig, som rådslego ce meddelte hwarandra sina fänslor, likwäl ännu utan wapen och utan yttrande af nägon öppen fiendtlighet. Detta war förebudet till stormen, innan ban frambryter ur de wid horisonten sammanskockade molnen! Wåldswerkarne af folkets råttigs beter hade räknat på dessa första rörelser, utan att eftersinna följderna deraf. De päminte sig da: garne i Juni mänad 1820, men betänkte (1, huru högt missnöjet redan denna tid stigit. De blodiga aftnarne på gatan S:t Denis hade hos dem wäckt lusten till dylika försök; de fikade efter ett tillfälle, då de kunde få tillfredsställa fin hämnd och utweckla ett yttre sken af kraft. De oskyldiga grupperne i Palais-Rovyal blefwo af Militärstyrkan fkingrade; man högg in på fokkheparne, tillslöt palatsets por: tar, och i fullt förtroende till en få lätt werkställbar hjeltebragd, sof Ministern Pelignac tryggt natten före titt fall. Först morgonen den. 27 blef tillwarelsen af de förhatliga förordningarne rigtigt fänd af folket i Paris. Huru stor war ej alla dessa menniskors bestörtning, da de genom uteblifwandet af fina wanliga organer erforo, att tryckfriheten war upphäfwen! Det skådespel, hwilket nu framställdes af Gensdarmeriet, fom beläarade de allmänna Daablads-byrgerne och spärrade aatorna, för att bemäktiga