ne förklarat Thronen ledig. Önsdagseftermiddagen wisste man öfwer hela Paris, att Oppofitionemåns nen utsatt en allmän sammankomst på Börsen, hwilken äfwen ägde rum, och utgjordes utaf alla pers soner af förmögenhet och inflytande i bufwudstaden. Samma afton sammanträdde de begge Kamrarne och beslöto enhälligt att uppfåtta en föreställning till Kanungen. En Deputarion afsändes genast med densamma till S:t Cloud, men fann wid ankomsten att Konungen redan tagit flykten, hwarefter den återwände till Paris, då Kamrarne genast förklarade att Carl den Tionde gjort fig Thronen förluftig, och att man berde öfwerlägga om den Regeringsform, som wore rädligaft att antaga. Under dessa öfwerläggningar föreföllo på gatorna i Paris de blodigaste fäktningar emellan de Kongl. trupparne och folket, hwilket understöddes af National:-Gardet. Man uppref gatorna, bar stenärne upp på hustaken och nedkastade dem på Soldaternas hufwuden. En del af National-Bardet satte sig i besittning a Tuillerierna, efter en blodig strid med EdymeigerGardet, som förlorat 50 man i döda. Öfwer 1000 menniskor skola ba omkommit i denna förtwiflade strid; ispnnerhet led ett Lanciers-Regemente mycket. Slutligen drefwos trupparne ur hufwudstaden, och Paris stod Önsdagsnatten under beskydd af MNatioz nal-Gardet, kommenderadt af Lafavette. Den utdrifna hären hade likwäl tagit en sadan ställning, att all kommunikation med Paris sullkomligt afskars, och fom beständigt flera truppar anlände, få har utan. twifwel mera blod flutit, såwida de sednare förklarat fig emot den rådande sinnesstämningen. Man Å att Konungen begifwit fig till Bröfel; men hwart hans Ministrar tagit mågen, wet man ej. — Brittiska Kabinettet har uti en sistl. Torsdag hallen konselj beslutit att genom wår Minifter i Parise betyga Franska Regeringen fin smärta och sitt missnöje öfwer de af Furst Polignac widtagna ätgärder i afseende på tryckfrihetens och den knstitutionella walrättens upphäfwande. — Det år omöjligt att beskrifwa den allmänna owilja och det widriga intryck, fom sedan i förrgår yttrat fig öfwer Frankrikes angelägenheter ej blott i City, utan äfwen i Westminster. Libes ralismens inskränkande i Frankrike till en wiss punkt låg säkert lika få wäl i wår Regerings, som twåra hågsZories önskan; men denna kränkning of Chartan cd) denna uppenbara omstörtning af den gåls lande konstitutionella ordningen behagar ingen Engelsman, hwarken Tories eller ännu mycket mindre Whigs. De sednare hafwa denna gång oftridigt fett långre ån Regeringen, hwars organ, Times, efter Konungens af Frankrike den 13 Juni utfärdade Proklamation till Walmännen, höll ett eftertryckligt loftal dcröfwer. Nu deremot drager detta blad för första gången ite i betänkande att öppet förklara sig emot Konungen af Frankrike och dess Förste Minister, emedan det, liksom akla öfriga Engelska blad, i förordningarne af den 25 Juli icke blott ser en fullkomlig kränkning af Chartan, utan äfwen en förstöring af alla principer i den derstädes hittills gällande Samhällsordningen. Frankfurt d. 1 Aug. J g3år hitkommo flera kurirer från Paris. Wid deras afgång (förs modligen den 28 Juli) stodo folk oc) truppar emot hwarandra, och man hörde starkt kanondunder. Garderne och Schweitzarne gåfwo eld på folket, till hwilket 2 Linje:NRegementen hade öfwergått. De med samma kurir ankomna liberala tidningar hafwa antagit till motto: Fred och Frihet! Det påstås att Konungen afrest till Lille (hwarest enligt privata underrättelser tre Regementer skola hafwa uppe satt den trefärgade fanan); äfwen Furst Polignac hade redan tagit flyften. Kurirerne blefwo på gar torna i Paris anhällne af bewäpnade skaror. Utdrag ur Journal du Commeree för d. 28 Juli: vKonungen arbetade i går uti S:t Cloud med H:r Peyronnet; man wet ej, om denne Minister åter wändt fill Paris. H:r Gucrnon-Ransille bar lemnat sitt hotel, och H:r Polignac läter of Kongl. Gardet och Artilleriet bewaka fig i KapucinerNunnornas hotel. MNational-Gardets lösen år: Lefwe Chartan!