Article Image
li t att e honom FESTER TUfIFAI tkiustanlv, 2441. Am ÄA. NN san räknar fig till den upplysta samlingen af medborgare, ehuru han fortegar gutt m Den andre mannen eller A. Nordeström, fom numera låtit låna fig till ett redföap fer en annans mindre wältänkta handlingar, har erfarit den tacksamhet hans ferbastade företag for tjena få att hans skrifteliga annons uti ärendet, uppspikad wid ingången till Yrmmtåsakendieg af mer fallfrapet nedtagen och på ett lämpligt säätt öfwerlemnad åt föraktet och glömskan. Li a firakt .6 jag ock Nordeströms annons i N:o 59. Twenne sorter menniskor gifwas: den ena att göra Åt fris glömma det, den andra under ett förhärdadt hjerta att göra och stifta ondt, och att under et friskt minne allt framgent komplettera det. 4.2 Det hwarken har warit eller är min afsigt, att klandra andra eller berömma mig sjelf; men då sjelfwa annonsen, hwaruti min lefwernesbeskrifning utlofwas, innefattar en twetydighet, emedan den börjar säledes: Då endast stora dygder eller ock stora ogerningar berättiga sig till ett rum bland Biografens målningar. (c4., så har jag ansett mig skyldig mig sjelf den uppmårf: fambet, att ide lemna utan allt swar berörde wrängda framställning. Det torde således ursäktas mig, att jag till wederläggning af författarens lömska afsigt, att kasta skugga på min wandel, ser mig föranlåten uppdraga en fort och enkel tafla af densamma, bil: Fen jag wisserligen icke will berömma, men skydda från oförtjent Flander, för att icke genom falska och lögafulla författares wridna framställningar, förlora den ynnest och det förtroende jag hittills njutit bland medborgare af hyfsning och redlighet. Åid framställningen häraf skall jag wara utan annan pretention ån den, aft tala sanning, som fan bestyrkas af hwarje pålitlig, man å denna ort, Wid min ankomst hit 1809 hade jag tillhandlat mig och emottog mitt numera förfålda hemman Rio 3 i Westra Ramlösa. Wid mitt tilltråde kunde ide utfås öfwer I tunnor spannemål. Äfwensom 15 mindre bondlass hö kunde årligen inbärgas. Numera och sedan jag odlat ägorna, samt från dem utsprängt all den sten fom åtgått ej mins dre till hemmanets bebyggande ån jordens afdelning i 10 wångar, hwilka alla blifwit genom min åts gård odlade och iståndsatta, tamt fria från sten, kunna numera årligen utsås omkring 50 tunnor pan nemål, famt inbärgas ungefärligen 100 bondlass hö; hwitket allt jag uträttat utan grannars eler andras biträde, utom fådana, fom jag sjelf födt och aflönat; genom bwilfet mitt bemddande, mina A togo exempel och ansträngde alla krafter, för att få deras hemmansdelar äfwen förökade och iståndsatta. Kring Helsingborgs Stadskyrka har jag uppfört dels nya pelare dels reparerat de gamla, famt förfett dem alla med koppartak, hwarförutan jag uppfört alla omkring nya Kyrkogården warande murur, pelare samt kallmurar emot få ringa afgift, art ingen för samma pris kunnat åtaga sig detta befwär; hwarjemte jag med tillhjelp af Helsingborgs Landtsockens Äboer, nedbröt och bortförde de omkring gamla Kyrkogården befindtlige murar, samt planerade nya Kyrkogården, utan ersättning. Det lyckades mig ock, att, efter underdånigt samtal med H. K. H. wår nuwarande Alernå? digste Kronprins, samt sedan jag deponerat 100 R:dir Banko, såsom början till en fond för de wid Råmtösa Helsobrunn wistande fattiga, winaa det ändamål jag åsyftade, eller att få denna fattig :fond ansenligen ökad; ty Hang Kongl. Höghet täcktes dertill wid samma tillfälle nådeligen gifwa 500 R:dlr; hwarförutan Kongl. Maj:t täcktes i Nåder ytterligare öka berörde fond med 8000 R:dlr. Dm det icke fan hänföras till nägon dygd, att wara werksam, få fan det lika litet få namn af ogerning, att medwerka till understöd för de nödtorfriga. Obenämndt likwäl hwad jag dessutom skänkt till Socknens fattigsfapa. ; Hwad fom emot mig i den annonserade lefwernesbeskrifningen fan förekomma, fruktar jag ej, så framt uppgifterne grunda fig på artentika handlingar och sädane, fom hwarken i mer eller mindre måtto finnas een för 6 fom heldst et år ide swärt för hwem fom heldst och aldraminft för den, fom affagt fig genom fin roans del allt anspräk på aktning och förtroende, att förklena fina ledbeigne hen då ban blifrer blottad och igenfånd för icke annat ån en af fig kommen studerande, fom, olik fina hederlige kamrater, föfer att tadla andra, för att icke sjelf blifwa sedd i fin milla och uselhet, få skall skammen med fördubblade drag falla tillbaka på smädaren, om han ock wore en af Bachi tillgifnafte föner eller tjenare. I TNA —

27 juli 1830, sida 3

Thumbnail