ill den 27 Juni ingångna. De förstnämnda woro af Regeringen ännu icke officielt Fungjorda ; i sednare innehålla, om ån äldre, dock närmare och intressantare uppgifter öfwer de blodiga sädin in från den 24 till den 27 Juni, på hwilken dag Armsen stod en half mil från Agier, scapkeg h enligt nyaste berättelser, efter en segerrik bestormnias af högderna, hade framryckt till Å lat od Huru litet man då tänkte på Algiers snara öfwergång, beweses af feljande uppgifter i den me r wål underrättade Tidningen Messager: Franska Trupparnes ihärdighet och psörskräckthet lemma in e twifwel om den segerrika framgången af deras wapen; men fiendens bärdnackade motstånd bar hittil öfwerträffat all wäntan. Oräkneliga skaror Beduiner och Berberer framströmmade från deftvifterne Tremecen, Mascara, Suderatah och andra orter i der inre af landet, för att Fafta sig på 5! anfa Ars mecns kommunikationer, emedan ryktet skildrat för dem Fransmännen, såsom strålande af guld och vifrdonn. Araberne från egentliga prowinsen Algier önskade ingenting högre, än att fredligt förblifroa på sua egen domar; men de mera aflägsne prowincerne hade af hoppet om byte llifwit lockade, och lära swårligen underkasta sig före intagandet af Algier. Det fordras derföre starkare rörliga folonner, för att skydda rmeens flanker under Algiers belägring, utan art räkna de på wägen från Sidi Frusch till Löpgraf warna stationcrade detaschementer. Ehuru detta afstånd endast utgör 5 timmars wäg, lå utföttes dock kommunikationen hwarje ögonblick för den största fara af en så Å fenduti en för baköåll så gynnande trakt. Dessa swårigheter bewisa nödwändigheten af en förstärkning. Första refero-brigaden är derföre redan inskeppad, och de begge andra skola ofördröjligen följa efter, så snart transportskeppen återwändt från Sidi Ferusch till Toulon. 30,000 man äro jemt tillräcklige att företaga belägringen af en plats, hwilken inom en omkrets af en timmas wäg är försedd med 5 betydliga kasteller och inz om fina murar räknar minst 40,000 krigare, hwaribland 20,000 man kärntruppar, samtligen modigt och wäl öfwadt folk. Fjerde diwisionen, 8 till 9000 man stark, erhåller uppdrag att bewafa referolägret, att trygga kommunikationerna och att betäcka belägringen. J början räknade man på Beduis nernes neutralitet; men då detta hopp icke realiserat fig, och dessa wilda Stammar endast plåga wika för öfwermakten, få har man ansett nödigt att förr beordra reserwen, ån man i början trott fig behöfma. Corfu d. 10 Juni. Albancserne hafwa nu sönderslitit det sista band, som ännu fästade dem wid Storherrn. Signalen till deras uppror har blifwit gifwen från Egppten. Mehemed Ali tror sin cristence wara hotad af Porten, och har, som det säges, genom en diversion welat förekomma det slag, som är rigtadt mot hans hufwud. Schypetarernes Stam (som Albaneserne i deras lands språk kalla sig) har helt och hallet utspridt sig öfwer Epirus och Rumclien. — OfwerzAlbanien har förklarat sin oafz hängighet. Förbannad ware Mahmud den Andre, fom betalar tribut till Ryfarne! ropar man hår. Doc refrötera Emissarier från BarbareffzStaterne, och isynnerhet från Tripolis, för dessa Regeringar. 300 Albaneser hafwa nyligen i Awlon inskeppat sig, för att afgå till Afrikanska kusten. — Scodra är Jnsurgenternes högqwarter, hwilka efter sakernas nuwarande ställning aldrig lära underkasta sig Sultanens herrawälde. Man berättar, att Storvisiren med en artillerispark och em corps af 10,006 krigare ankommit till Monastir, hufwudstaden i Macedonien. Hans nårmaro: fan: endaft. fördfafinnes-: förbittringen hos folket, fom från alla sidor ropar: lefwe friheten! .—G i:iif A771 G... . C. 2. OFT.... T4222 Fa da Valt se ANA DA 1