— — Utdrag af ett bref. (Jnsändt.) Då jag i söllskap med dig sista gången reste från Helsinglorg och du wisade mig den plonte ring, som inem sisiferflutne 20 aren llifmit till flygsandens dämpande föder om staden anlagd, på minner du dig mäl wärt samtal wid samma tillfälle om den märkwärdiga rättegång, som uppstart om stängseln fer samma plantering. Åldrig bar jag warit få mycket freftad att betwifla sanningen af dina ord, fom då jag afhörde din beråttelse om så wäl anledningen till nämnde rättegång, fom om det ena utslag härutinnan redan fallit. Att Raåus Byemän t. ex., som friwilligt och utan ringaste ers såttning urxpoffrat nåra 50 tumncland af fina ägor till nämnde plantering, och på framlidne Herr Landehöfdingen Klinte ergs präposition wid samma tillfälle lika friwilligt åtagit sig att med jordwall sin del inhägna, sedermera lblifwit dåmde, att samma stängsel med sten fullgöra, wäckte redan deltaz gande bos mig för ett solk, som få litet wet, hwad det går in på i det ägonblick, då det endast gäller ja eller nej; men att de sedermera på Kronofogdens blotta tillsturkande kunnat ådömas att upprätta dablel stengärdegärd, förckom mig härdt och säsom ett gäckcri med folkets rättigheter och tillgångar. Sitt de derutinnan skallc t inna ändring war naturligt, ech att Höglofl. Kongl. Hof:Råtten upphäfde Konunaens Befallningehafwandes utsiag om den dubbla stengärdecgården od) endast stadgade att frång: salskvleigheten skulle, enligt Kongl. Maj:ts Nädiga utslag werkställas, sem war att uppföra sådan sten gärdesgärd, fom en del af Palstorps åbocr redan uppfört, nemligen enkel stengård med wall upptill, samt att Kongl. Makt i MNåder fastställde samma utflag, att detta war, såsom en följd af hwad Kong. Maji:t i detta mål första gången dömt, det enda fom kunde ske, och dermed tycktes mål cckså hela denna FTrocefen kordt wara utagerad, sunnerligast sedan Råus Bvem än till den föreskrifne tiden äfwen fullgiort den dem älagde stäångselskyldigheten; men ämnu återsted om pröfning för detta folk. Jcke nog, att de noro de ende fom bade fire gärdesgårdar i lagligt och fredgilt stånd, ite nog att de i allo fullgjort hwod genom ine särstilote Kongl. utslag blifwir dem ålagdt, och genom sednare Kongl. ute faget wera lefriade ifrån den of Kronofogden yrkade dubbla stengärdesgårdens uppförande, — allt detta hindrade ide Krenefogden att palysa en entreprenadzaruktion, till uppförande af dubbel frengårdegz gård, för Räus lys räkning å hela den sträcka fom utgjorde deras stängselskyldighet, och den de redan: enligt lag och Kongl. Maj:ts Nädiga utslag bade wederbörligen uppftångd, oc) detta utan afscende derpå, att de stängsellotter, fom af öfrige delägare i planteringen böra underhållas, ännu ide ens mos ro i det lagailda frit, fom de Råus by tillhörige. — Att Kronofogden kunde för en sådan ätgärd åberopa Kongl. Maj:ts Nådiga utstag, war hwad jag ite hade wäntat, och jag kan icke neka, att det stall bli intressant att få fe, huru detta etourderi slutligen skall aflöpa. Du skulle werkligen göra dig: både mig och flere, fom älska sanning och rått, lika mycket fom wi hata motsatsen deraf; dig vände: ligen förbunden, om du, få nåra boende både Helsingborg och Råus, kunde prokurera oss den förmån; ett i sitt sammanhang få fe och läsa alla handlingarne i detta mål. Du nämnde wäl för mig, att Kronofogden wid den märkwärdiga entreprenadzauftionen, ehuru blott en enda spekulant war nårmwarande, antog anbud på den dubbla frengårdeggården till 42 R:dr B:ko famnen och äfwen att utmåte ning redan försiggätt hos det arma folket för nåra 4300 R:dr B:ko, fom ändå icke utgjorde fullt halfwa summan, och att icke allenast deras kreatur och öfriga lösörebo, utan äfwen fastigheter dertill blifwit utmätte; (och detta, för att efter Kronofogdens infall med dubbel stengärd på en stenlös mark inhägna, hwad de af deras egne ägor först skänkt till en allmän plantering, och sedan förswarligare än deras grannar med stengärdesgård inhägnat, ehuru de kunnat slippa allt beswär med inhägnaden,