Jnrikes myheter. Stockholm d. 17 Juni. Kongl. Maj:t har, medelst öppet Bref af den 28 i förra månaden, i Nåder tillagt Häradehäfdingen uti Ångermanlands Norra Domsaga, Johan Munck af Rosenschöld, Lagmans namn, heder och wärdighet. upsala d. 17 Juni. J ger försiggick Magisterpromotionen. De fom promoverades hade en lycka, den få före dem åtnjutit, att jemte den belöning, som ligger i sjelfwa erhållandet of Magifterz kransen och hwilken för ynglingasinnet redan äger ett högt wärde, ytterligare hedras och uppmuntras genom Hennes Maj:t Drottningens, samt DD. KK. HH. Kronprinsens och Kronprinsessans höga nårs waro. — H. K. H. Kronprinsen täcktes öfwerwara den wanliga dejeunern. Sedan H. M. Drottnin: gen och H. K. H. Kronprinsessan intagit Sina platser i kyrkan, började processionen, i hwilken H. K. H., flådd i Akademiens uniform, täcktes deltaga. H. K. H. intog en för Honom inrättad upphöjd plats på parnassen. Professor Lundwall war Promotor. — Wid Flottsand öfwerfördes H. K. Maj:t och DD. KK. HH. på färjan af 16 bondflickor, klädda i deras nationaldrägt och emottogos, utom tullen, af Borgerskapet och den Studerande corpsen. Walda röster af sistnämnde corps afsjöngo för tillfället författade verser och beledsagade derunder de Kongl. Personerne fram till slottet. — Man kan lätt föreställa fig den entusiasm, fom under hela tiden lifwade alla, och isynnerhet den Studes rande ungdomen. Wisby d. 8 Juni. Den 31 fiftl. Maj strandade, utanför Grumpwik i Wamlingbo, Skonerten Enigheten, från Torekow, förd af Skepparen Ebbe Jansson, på resan från Stockholm till Helsingborg, med last af tjära, bjelkar, jern, jernplåtar, socker, rödfärg, messing, koppar, stål, spik och flyttsaker mom Fartoget år, med dykeriets biträde, tagit af grund och infört i Burgswiken. Nås (i Stora Kopparbergs Län) d. 31 Maj. Filjande rysligt bedröfliga händelse har bårftå des tilldragit sig. Bonden Esbjör Ersson i Mellanborg, en erfaren och säker björnskytt, waktade från en få kallad björngälle för utlagd åtel i Gräsbergs fäbodeskog, natten till den 20 i denna månad, på en björn, sem derstädes förut esomoftast gjort besök. Den wäntade gästen infann fig emot midnatten och helsades med ett skarpt, och efter utscende, lyckligt träffadt skott; ty björnen nedföll genast på bogarne öfwer åteln ech låg orörlig. Skytten, som war försedd med twenne laddade gewär, dröjde ännu en ged stund på fin gälle, i afsigt att mid björnens minsta rörelse lossa ett nytt skott; men fom