som i sina resonerande artiklar, wisar sig mera tillgifwen den liberala åsigten, yttrar Couricren, att det ej är lätt att finna ett bjelpmedel för det närwarande sakernas tillständ, emedan det wäl warit ; en måftig opposition emot den nuwarande Miniseren, men att ej något ämne finnes till bildandet af en ny och waraktigare uti de upplösta Kamrarnes skote. Frankrikes närwarande tillstånd — säger han — år för detsamma werkligen betänkligt, ech ett föremål fer mycket bekymmer for def grannar. Aldrig lehofde det få mycket en sior man, till oc) med pa ej den tiden; då Buonaparte storde Direktos rium. Konungen — heter det widare — synes ej hafma något alternativ. En förändring i det offentliga tänlesättet år nödwändig, för att rädda monarkien... Tronen har blifwit aterupprättad pa ruiner, och) dess grundwalar äro ojåfre. Ännu mera bestämdt sager Couricren för i går: Den nuwarande krisie i Frankrike framställer ett fruktanswärdt städespel. De rysliga scener af anarchi, som så länge befuktade dess jerd med blod, och söndersplittrade liksem genom en jordbäfning Europas former, synas wara nära att återigen upprepas. Skulle resultatet af walen motswara de revolutionäras forwäntningar, ja fon chartan ite längre äga beständ; till principen torde man frå fast wid densamma, men till dess wasende maste ten blifan upphåfd. Paris d. 8 Junis En TeulonersTidniag innehåller följande proklamation till Kul:-Oglis (Turk Srnerne) och Araberne, fom bebo Algierista gebictet, af hwuken mer än 490 exemplar på Arabiska språket blifwit tryåte och sände till war Consul i Tunis, Herr Lesseps, till utdelande i Algier: Wi, edra wänner, Fransmännen, taga till Algier, for att derifran bortjaga Turkarne, som äro edra fiender och tyranner, edra plåägare oc ferfiljare, fom berefwa eder ert gods och edra produkter och beständigt hota ert lif. Wi wilja ej eröfra staden, for att blifwa Herrar öfwer densamma, wi swårja det wid wårt blod! Om I förenen er med of, om IF wisen er wärdige wärt beskydd, skolen J derstädes berrz sta, såsom fordom, som fria män i er hemort. Fransmännen skola behandla eder, såsom de hafwa behandlat edra älskade bröder, Egyptierne, fem ännu beständigt tänka på oss och sakna oss, sedan 30 år, då wi lemnade deras land, och ännu beständigt skicka sina barn fill Frankrike, för att der lära att läsa och skrifwa, samt nyttiga handtwerk. Wi lofna eder, att respektera edra penningar, edert gods och er heliga Religion; ty H. M. Konungen, wårt kära fäderneslands målgörare, beskyddar alfa Bicligioner. Hysen I meet förtroende för wara ord och för wåra wapens makt, sa aflägsnen er från ch, men förenen er ej med Turkarne, wåra och edra fiender. Blifwen stilla: Fransmännen behöfwa ci er bielp för att slå och förjaga Turkarne. Fransmännmen äro edra uppriktiga wänner och förblifwa det. Kommen till of, det frall ferfraffa er glädje och of fördel. Fören I till oss proviant och four rage, edra orar och får, sa wilje wi betala dem efter gångbart pris. Men hafwen J fruktan for wåra wapen, så utmärken ett ställe, hwarthän wåra trogne seldater skola obewäpnade begifwa jig med penningar till utbyte mot edra lifsmedel. Så ware då fred med er, och fred ware emellan oss, till cdert och wårt wäl. — Emedlertid will man draga i twifwelsmäl äktheten af denna proklamation. Flere blad göra sig lustige öfwer Grefwe Bourmonts Muhammedantism. — Dito d. 9 Juni. IF går aftons, heter det på börsen, har en telegraphisk depesch gifwit tillkänna underrättelsen om wår erpedi: tions lyckliga inträffande för Algier. En tidning i Manseille af den 4 dennas förmäler som nvhet: en till Toulon ankommen ångbåt medför den underrättelse, att 15,000 man hade landat utan hinder på den Agieriska kusten. Detta förorsakade för ögonblicket att fonderne stego något, men de hafwa sedermera återigen gått tillbaka. Triest d. 4 Juni Genom berättelser fom inträffa från åtskilliga punkter, bekräftas det ryt