hwilken glädje ur Ditt sinne samm till den frid, Din själ bewakat hår. uti ögats fulla tårar fram! . 2 Nången Pingst skall sina liljor så Da har nedsått månget ädelt frö. öfwer gröna kullar: deruppå Fliten wek ej från Din hjessas ind, många sommarsolar skola frina, den är kronan på Ditt werk i tiden. och ej fe förtjenster dock, som Dina. Du förtjente hwad Du wunnit, — friden, Tiden kaste dem i glömskans elf, — act! den friden, fom en urbild ar tiden år en ewig glömska sjelf. .UHAi ——