— CALCU.?,a00A( —— (Jnsändt.) Jngen lärer funna bestrida, att ju en -Tidnings-Redaktdr, hwilken i slutet af året meddelar i fine tidningsnummer åtskillige löften till lockmat för kommande årets prenumeranter, de der på förband måste erlägga fin betalning, år lika mycket förbunden af lagen, der den år tillåmplig, fom af hederskänslan, att antingen icke lättsinnigt lofwa, hwad swagheten förbjuder honom uppfylla, efter också fullgöra det åliggande han sig åtagit. — En sådan öfwertygelse om ämnet eger jag, och det torde gunstbenäget tillåtas mig, att få till beswarande af Nyare Helfingborgs-Poftens Redaktör, i dess tid ning framställa följande frågor: Hwaföre har den lofwade, i twenne nummer fortsatte, men afbrutne underrättelsen, angående ransakningen i actionen mot Kronofogden H:r Assessor S. Åberg, uteblifwit? Har ice målet, fom byviz lat från den 8 December förlidet år, den 29 April åter förewarit? Hwilka äro de werkande skäl, fom döfwat Redaktionens skyldige förbindelser till samtlige pro numeranterne? Hwilka äro medlen fom kunnat uppwäga de hederskänslor hwarje född Swensk owillkorligen måste hysa, då fråga år, att uppfylla gifne löften? Finner icke Redaktören, lika med mig, att, utom det en allmänhet offentligen blifwit narrad, har äfwen den tilltalades karaktär, genom Redaktionens redan lemnade upplysningar, blifwit betäckt med en swart släja, fom först då, till någon del aftages, når wittnesmålen uppdaga oskulden, hwilket förmodligen också redan böriats wid målets sista handläggning och kommer snart att fullbordas wid dess fortsättning? Hwem tror icke, att H:r Assessor Åberg får rått, och blifwer fris men hwarföre skall henom icke rättwisa wederfaras, äfwen i Nyare SHSeljingborgs-Poften? Tch slutligen — stall Luggude, Lmsjo och Rönnebergs Häraders inmaånare, fom få offentligen (for dem högst smärtande) underrättader derom, att de egde en Kronofogde, hwilken, under Mipgernings-Balfens tillämpning, blifwit acttoneras, icke tillika, genom wittnesmälens innehåll och målets rättwisa framskridande, hugnas med ett lira of fentligt tillfånnagifwande, att angifwelsen war endast hatets och hämndens foster, och att den tilltalade hlef lika hwit till slutet, fom han syntes swart i början? Mine frägor äro enfaldige, men de grunda fig på rättskänsla. Beswara dem efter dfivertygelse — och jag år nöjd, men glöm ie eller H:r Redaktör, att fullgöra der aliggande m. H. har sig ätagit, och hwartill äfwen jag betalt min styfwer, såsom Prenumerant. Den 22 Maj 1830.