en del af den studerande ungdomen hela natten församlad, och deras vivatrop upphörde knappast wid dagens gryning. Da hon om morgonen med sitt sällskap skulle stiga i wagnen, woro förstugan, traps porne och gatan aldeles fulla af menniskor, så att den högt ärade med största möda, och icke utan bjelp af wederbörande kunde uppnå wagnsdörren. Men icke en gång här wille man lemna henne. Ö—aktadt de stränga befallningarne deremot, spände man från hästarne, och complimenterade kusken ned från sitt säte: En få älstwärd Sangdrottning, beter det, bör ice dragas genom Göttingen af simpla båftar. Studenter spände sig för wagnen, studenter besatte kustbocken, hångde fig wid coffertar och fetstegen, och på detta fått gick det genom gatorne, öfmer is, watten och snö, tills utom porten. HÅ fordrade man af fångens drottning, att hon skulle draga af fin handske, och efterlemna den till sin Riddare fom ett minne. Då man giorde dem uppmärksamma på, att damen, som icke war letånt på sådan riddarclön, endast hade till hands ett par handskar, och att det wore oridderligt act begära det bon om nintern skulle resa utan handskar, lat man sig nöja med ett hattband, som sangersta gaf de tjenstgörande riddarne till pris. J ögonblicket war detta senderklipt i många siycken, och lyst cer fter uti de hemwandrande riddarnes knapphal. Uti Berlinerbladet: DerFreimäthige, oder Berliner Converfationeblatt för den 3 April, läse följande: Dueller äro icke införde kland studenterne i Upsala. Deremot finnes der, som bekant ar Te of nmegeringen authoriserade Landsmanskaper. Ej cller ar der brist, oaktadt den nordiska phlegmar pa lustiga, öfwermodiga streck, likasom i det Tysta studentlifwets gyllne tid, ofwer hwilka ärbara me troner slogo hånderna tillsammans, ec) gamla herrar, fom, mindes deras egen stöna ungdomstid MDalle, logo i hemlighet. Nvyligen tilldrog fig wid detta Swenska Uniwersitet, en sådan luftig händel menne goda systrar hade, wid kaffcelordet, lifligt disputerat em den akademista frihetens gagn ell qugu, och den ena bestämt yrtrat sig mot den, isynnerhet derföre att de lärde gjorde sig ja ring begrepp om damernas förtjenster, ed) studenterne wiste det täcka frnet. ja liten uppmårksamhet. Ock bra icke, wid detta fertrolina kaffesamtal, manga personliga häntydningar. Den mildare systern, so war månligare stamd for musernes joner, kanske for en endas skull, anförtrodde denne ende, hwa lon bört wid kaffebordet, oc) denne ende blef icke den ende som fick weta det. Samma dag klappad ra dorren hos den strånga damen, och twenne studenter uppfordrade henne art stiga ut, för art me raga ofsentligt bewis af hans kamraters aktning. Wär berättare säger icke om damen wägrade, ell j hen fort derefter fog man henne, smyckad med blomster, blifva dragen på en Fårra, gata un oc gata ner, genom den gamla staden Upsala. J stället för hästar drogo tolf studenter kärran, o beta den studerande corpsen utgjorde damens procession under det Swenskta segersänger blefwo afsjungi Aefter fordes bon åter till put bus, der marskalkarne wid dörren, yttrade det hopp, att den hulda, n natu kaffebord skulle funna försäkra sin syster, att också studenter weta att behandla damer med utmårkniLE —— ANS SSA