3 2— Rån UIP J Pe de mötende hindren, och ice llottssälla för wådliga skiften de nya frafter ech den nationalanda, fom dera framkallat. Den har lyckats att draga denna Halfö undan mifdder af borgerlig osämja och af dep bedröfliga följder. Jag bar kufwat ärelystnadens och wapenstyrkans retelser, och gjort dem till Iydiga bandsförwandter ås Lagarna. Mern Medlare ån Monark, mera Wardare of Lagen än Herrskare, har Jag sökt att upprätthålla alla lagliga och lagsliftande rättigheter, utan att derwid förlora ur figte Konungamaktens moraliska fraft. Med ete erd: Jag bar offrat allt åt de båda Rikenas förening och wälgång. öÖfwertygade om deras gemensamma behof hafwa Swenskar och Norrmän upphört att ut: gjuta hwarandras blod och förstöra hwarandras egendom. Jag bar sökt att hos det uppirerande slägtet bereda de egenskaper, utom hwilka kraften hos medborgaren förleras. Dessa egensl aper äro anning: och rättwisa, och genom dem skall Skandinadien förblifwa oberoende. Wid helgden af den lagbundna myndighet, hwarmed de Styrande bekladas, äro — — Folkens ära och trefnad fästade. Sedan Jag gifwit stadga år Edra politiska rättigheter, har Grundlagens upprätthållande war rit söremål för Min hela emtanka. Jag bar lewarat den crullad. Freden och lugnet äro hwad Miz na bomödanden bafiva efterstäfwat, och för att winna dessa lyckliga följder, har Jag ställt Thronen i Nationens sröte och åt dess wärn anförtrott den. Under endrägtens lyckliga inflytande funna Wi hädanefter förbättra Wår allmänna Lag, och genom ett klart och tydligt uttryck af dess mening lätta dess werlställighet. Denna klarhet, lika päfallad af de rättssökande, som af domarena sielfwe, skall at alla lemna en ny säkerhet, och lagkunnige mäns mogna granskning gifwa en ledning åt de beslut, fom wid nästa Riksmåte i detta wigtiga ämne fom ma att fattas. Det är förnämligast på arfes och åganderråtten, samt på inteckningars säkerhet, fom Wi böre fästa Wår uppmärksamhet. Borgenärer och gäldenårer äga gemensamt behof af tillrädlig bestämdhet i detta afscende, uti den omarbetade Lagen. Jag upprepar hwad Jag redan wid ett annat tillffälle yttrat: Folken böra wakta fig att likna de enskildta, som ofta förstöra allt af missförstådt nit, att på en gång wilja allt förbättra. De böra deremot stödja fina åtgärder på tidens langsamma gång och hämta upplysning af det förflutnas crfarenhet, för att befästa och förbättra sitt tillstånd. Låtem Of lugna alla intressen och få ordna Mår ra förhållanden, att den, fom lefwer af sitt arbete, ej må behofira frufta, att nästa dag finna utwås garna för fin bergning tillstängda. Om Wår representation har bchof af ett förbättradt skick, så glämmom likwäl ej, att Rikets fyra Stånd sedan trenne århundraden utgjort grundpelarne för den lagbundna Konungamakten. Civile och militaire tjenstemännens förbårtrade löncwilkor woro af bcehofwet påkallade, och Jag har derför sett med tillfredsställelse, att öfwerskotten af Statswerkets inkomster blifvit till detta nuts tiga ändamål af Eder anwisade. Med samma känsla har Jag äfwen erfarit de gjorda anslagen till Rikets förswar, Armeens materiel och den allmänna underwisningen. Jag bör äfwen betyga Eder min erkänsla för antagandet af min proposition, till förmon för faftighetszågare. Den sålunda grundade krediten lofwar en lycklig inwerkan på åganderråttens fortsatta befästande, och blir af en ännu allmän: nare nytta, om samma system med urskiljning fortsättes. De önskningar, I yttrat i afseende på en fastställd tull å införseln af utländsk spannmål, haf: wa genom Min förordning i detta afseende blifwit förckomna, oh Jag äger all anledning hoppas, art detta beslut skall blifwa kika wälgörande för Handeln, fom för jordbruket. Wåra förbindelser med främmande Makter lemna ingenting öfrigt att Infra, och grannsämjan hwilar på de mest wänskapliga Förhållanden. Wår sjöfart bör wänta en ny utwidaning, så wäl i Mes