Strödda Underrättrelser. Professor Littrow meddelar i Wiener-Tidningen åtstilliga underrättelser om tidigare stränga wir trar; bland annat äfwen om wintern 1708—9, som är den strängaste af alla dem, om hwilka man ännu har bibehållit närmare och pålitlig underrättelse. 50 är derefter kallades den ännu allmänt den falla wärtern. J den förenade fig alla de tre egenskaper, fom göra en winter få förderflig, nemligen: en mycket sträng köld, en lång waraktighet (öfwer 130 dagar) och särskilda dagars emellanåt intråffande töwäder, hwarigenom trån och andra werter ödeläggas och swåra sjukdomar framalstras bland menniskor och djur. Denna winters största stränghet börjades den 3 Dec. och fortfor till medio af April. Under Julen inträffade plötsligen töwäder med milda regnfulla dagar, hwarefter kölden åter in: fann sig med förökad styrka. Ala trakter af Europa, de sydligaste med de nordligaste, syntes dela lika öde. Östersjön war öfwer 10 Tyska mil från kusten, ännu belagd med tjock is; Adriatiska hafwet war fast tillfrusit, och öfwer Genuesiska wiken körde man med lastade wagnar. Alla Frankrikes och Epar niens floder woro belagda med is, och öfwer kanalen emellan England och Frankrike både git och red man på isen från den ena kusten till den andra. 3 alla trakter af Europa ihjelfrös menniskorna i tusendetals både på landswägarne och i i deras boningar. Endast i Biskopsdömet Paris omkommo 20,000 personer af brist och köld. Alla fruktträn gingo ut; till och med gamla ef: och furuträn remnade, och på detta sätt blefwo hela skogar förstörda. Hundar och kattor blefwo galna af köld, och hela fra: ror af wargar inträngde i byar och köpstäder, för att anfalla inwänarne. Faglarne föllo döda ned af luften, och i Wiens förstäder fann man hwarje morgon både hjortar, rädjur oc) harar, fom woro få utmattade af hunger och köld, att de låto fånga fig med händerna. DÅ wintern ändtligen upphörde med Maj månads början, och den få långe ängslade menskligheten wille öfwerlemna fig åt nya förs hoppningar, följde en förstörande boskapssjuka och annan smitta, hwilka bortryckte en stor del af de offer, som wintern hade skonat. sdwoenne driftiga och öfwade Konstberidare wäcka för närwarande mycket uppseende i Philadelphia. Bland annat rida de, stående på hwar sin osadlade häst, i strängaste galopp omkring i ridbanan i motsatta riktningar, och göra derunder oupphörligt hastiga och kraftiga piruetter: J det ögon: blick, då begge Beridarne med windens hastighet mötas, byta de hästarne, hwardera med ett faltomortal, och flyga, utan att förlora jemnwigten, ästad i motsatt riktning. 2