ivbirtöceC RITVA ormstanssigl:.) 11—44 (7 7 a 11— 14 . 7 L2 715 25 0 2.. FE — —ö äre enstuda, i många andra äro offentliga. Det andra innefattas i sista punkten af artikeln. Det äsyftar, som tydligt synes, det af presterne öfwerklagade hår i Swerige öfwerhand tagande brånmving: supandet isynnerhet hos gemene man. Jag har slufat med en epilog till Swea. Den innehäåller en siraffpredikan, det år sannt, men icke hårdare ån man hwarje söndag hör i wåra kyrkor, ehuru med andra ord, t. er. att wi alla äro syndare och behöfwa förlåtelse inför Gud, att den onde frestaren gar omkring för att se hwem han uppsluka må, m. m. Oc) då Sweas söner naturligtwis måfte inne: fatta icke blott de i Lund möjligtwis boende syndare, utan äfwen alla inom Sweriges gränsor -befintliga, få fan denna epilog tydligen icke angå de unge lärarne wid Lunds Akademi mera än hwilken annan Swensk medborgare som hälst. i Å. 11. Man bör ofta mindre bildadt folk tala om enskilta händelser, hwilka efter deras äsigt det icke år tillåtet att framställa i något förbållande till den tid och den omgifning, de tilldragit sia. För tänkaren blir detta helt annorlunda. Han finner att menniffans jordiska eristens juft år betingad i inflyteljen af de henne omgifwande föremål, ware sig fysiska eller psykiska: han finner att hwarje individu, sedan man abstraherat det individuella, alltid bår en omisskännlig prägel af den tid och de influteljer under hwilka han lefwat. För tänkaren ligger således hwarje abnormitet, den må wara noe ralisk efter statistisk, redan förberedd i werldebåndeljernas gång, så att den på förband ide sällan fan till vc) med beräknas till tid och rum. Erempel härpå i stort äro: Franska rewolutionen, Napolcons fall, Gustaf den 3:djes mord, Fersiska owäsendet. Nedstiga wi nu till mindre korporationer inom staten, ja blir der förhållandet enahanda. Ibland goda och moraliska menniskor fan en elak och omv: ralist icke långe wistas utan att de förre skola försämras eller den sednare förbättras, ty det uppstar en frändskap mellan ideerna, de närma fig hwarandra, ett flags friktion uppkommer, hwarigenom 0 ec jemnheterne bortnötas, och antaga de bestämda former, få blifwa de alltid rilatift identiska. Besinnar man nu att i ungdomssinnet, ännu öppet för hwarje intryck och benäget för en romantisk åsigt af lif: wets sä wäl onda fom goda sidor, skillnaden mellan det falska och sanna icke är med så lessdmda drag tecknad som hos den utbildade mannen, så framstär klart att denna relatiwa identitet i tanfar oc handlingar skall förr ån på något annat ställe utbilda fig wid ett lärosäte. Häraf följer att byvarje enstild abnormitet här företrädeswis bör studeras, dels i afseende på huru mycket den har det hela att tacka för sin tillkomst, dels i afseende på det inflytpande det kan komma att utöfwa på det hela tillbaka. Utt då wilja förklara anförandet af flera sädana enstilda facta bland tidens teten för fmår delse förråder således antingen drift på kunskap eller brist på opartiskhet. Werldens stora genier, tides bwarfwens tänfare, af hwilka hwarie menniskozälder blott räknar en eler annan, äro likwäl för det melta härifrån undantagne. De tillhöra mera hela menskligheten och låta icke upptaga sig i den ol: månna beräkningen af menskliga förhällanden. — S. 12. Den aktionerade artifeln. war beräknad på att wäcka uppmärksamhet, att wäcka fenjas tion och till den ändan måste jag ikläda honom den drägt, som dertill war nödwändig. Will man werka något för allmänt wäl, så mätte först något owanligt skingra hwardagsshåndeljernas dimma fer att lemna rum åt sanningens ljus, eller med andra ord fbr att göra sinnena, att jag må så säga, susceptibla derför. i ss i i . 13. En författare har nyligen framstått i Lunds Weckoblad med en artikel, Tidens Tecken sedda fill boger, i hwilken han synes wilja framställa Upsala Akademi såsom ett idcal för Lunds Det är ett stort och skönt ideal och, wi wåga säga det, äfwen i sina fel, likwäl tror jag att Lunds Akademi heldre bort wälja det till mönster för fina dygder ån för fina fel. Jag har studerat wit dessa begge Uniwersiteter. Jag mill derföre framlägga min enskilta, på erfarenhet grundade öfwertyv gelse i detta ämne, andra likwäl obetaget, hwilka samlat mera erfarenhet ån jag, att denna wigtigfråga på annat fått beswara. Wid alla störte Uniwersiteter råder ibland den studer ande ungdomer en anda, ett slags esprit de corps, hwilken år få mycket warmare och fastare, som den är den förste yttringen af frihet i sin högre betydelse. För werkningar af denna anda fan en missledd ide ligga til grund, aldrig moraliska fel. Ett så olyckligt samhälle har ännu ej uppstått, der fkärnan af rikets ung dom skulle gemensamt kunna begå ett moralistt brott. Der ligger i denna anda något högt, något sublimt Jag har som student i Upsala, omgifwen af flera hundrade jemnåriga, njutit sköna högtidliga stunder hywilka jag mot intet pris i werlden ville bortbyta. Det är ockjå förnämligast i denna anda som U niwersitetets företräde framför den enstilta underwisningen ligger. Men wid Akademier, der en Jada anda icke finnes, förfaller också detta företräde, bwilfet enligt min tanke år fallet wid Lunds. Jag ha lt (c 11—7 ltttt tesk 14 T C.BLåt,ftEr enskjld fårsakelse, enskild bravur