swarar deremot, så måste orsaken dertill ligga i främmande momenter, men icke inom Akademiens tendens, som Akademi. Att Akademien icke intager det rum inom de Europeiska lildningsanstalterne, som den funde intaga, det medgifwa wi gerna; och såwida äro wi öfwerens med spåmånnen i Hel pungborgssPoften, men också icke ett hårsmån längre; ty då han ingår i framställningen af de tecken, som kommit honom på denna mening, synes han ide warit en Augur, fom på himlåns ljusa rymder sökt de goda tecknen lika såwäl fom de onda, utan en Harusper, hwilken forskat endast uti de jmutkga och illaluktande inelfworna af ett cadaver. Han har uppgifwit jupande od) fpel wara på en gång bewisen för Akademiens förfall, och förebuden dertill. For wår del känna wi Åkademien måhåns da bättre ån denne Harusper; men wi kunna försåkra Allmänheten, att aldrig få litet spelats mid Lands Akademi, fom under de fednafte tiderna. Sm ännu i de större Societeterna spel år en bufwuds: ingrediens af nöjet, få ligger det uti helt andra orsaker ån en inritad luft att spela, och är defutom. icke mera allmänt i Lund än annorstädes, och om på en eller annan enskildt kammare man äfwen griper till denna nödhjelp, emot lifwets tomhet, hwilket wi dock tro wara sällsynt, så uppkommer luften dertill genom andra förhållanden ån en allmän andg. Hwad åter supandet angår, jä funna: wi swårligen utan wåmjelfe upptaga en anklagelse, fom nästan wittnar mera om anklagarens beFants. skap med denna genialiska sysselsäåttning ån de anklagades. Wi wilja ej bemantla ett förhällande, som grundadt på en god egenstap i Norden, på dess gäsifrihet, öfwergätt genom öfwermätt of wälmening till en last, och till en af de föraktligaste och mest förnedrande af alla. Hos Södländarna hänger drufwan uti lägande färgor öfwer deras boningar. Den bckransar deras berg ech sticker fram mellan. löfwerket i hwarje af deras lundar. Men fylleriet år hos dem en okänd last. Hwarföre? — emedan gäsifriheten är hos dem en okänd dvgd. J Norden wet man icke nog huru man skall undfägna sin gäst; för nordboen, som icke äger sedländarens liflighet, och som genom den lefwande naturens förjmin:nande under hälften af året, nödgas inpacka fig ikring en brasa eller kring ett bord, tryter snart den: wariation af oskyldiga njutningar, till hwilka man i Södern till och med twingas, derigenom att den wäfwande hettan jagar gästerne under trädens swalka och förmår dem att dricka kylande i stället ör hettande saker. Så uppstod dels genom en naturnödwändighet, dels genom en dygd, wanan att dricka och behofwet att förskrifwa ifrån Sådern dräggen af de winer, hwilkas ädlare Mavour? förbe-: hålles åt inwånarne sielfwe. De fordra blott en sparsam förtäring, fom ej äfwerretar deras liflighet, men som stär i harmoni dermed. ö Om wi icke misstaga oss, att uti dessa twenne förhållanden ligger hos medelklasserne i Norden orsaken fill den låga conversationston, enligt hwilken all wälmening sskall uttryckas med glaset i ban den och alla högtidligheter krönas af bålar, få torde wi lätteligen finna, att denna lastens ena anledsning maste aftaga emot Södern och den således i allmänhet sänka fig med Porstjernan sjelf. HwadAkademien särskikdt angår wilja wi anmärka, att Consistorium just i sednare tider insett det opassande i de orgier, fom wid enstildta Akademiska fester, liksom wid hägtidligheterna öfwerallt i Norden; wunsnit gammal häfd, och wisst ide äro af den nya tidens tecken, i det Confistorium Academicunr utfårs dat en författning, genom hwilken alla disputationskalaser förbödos, en författning, fom, churn mitt-nande såwäl om Consistorii afseende på en finare bildning, fom wälmening för Akademien, cj derföre kunnat gå i werkställighet, emedan den ingrep i enskild husrätt och motarbetades af: wanan, samt den: nordboen egna ragen att undfägna. Men i allmänhet dessa grofware nöjen åre, såsom habituella, i aftagande mid Lunds Akademi, det är lätt att wifa genom andra tecken ån dem wår Harusper sett i de fasces, hwilka han funnit tjenligt att genomgräfwa för att göra Akademien, hwad man fordom kallade dillaluktande, inför Almänheten. Bi ffola nämna ett par, som äro öfwertygande nog. Jnga wärdshuswärdar finna någon betydlig. trefnad i Lund; deras förtjenst år ringa, och under det i hela det öfriga Swerige rikedomarne bortsmugne från de tarflige medborgarne, samla fig hos krögare och wärdshusmän, äro i Lunds alla de wärdöhusmän dels utan betydlig förmögenhet, dels fattige, fom företagit fig att fpekulera på Etuderandes begär att fortåra starka drycker. Såsom ect annat bewis funna mi anföra, att då tobafsrökning år en of de wanor, fom troget följer wanan få wät act spela fom att utsmäfwa i starka drycker, det år ett obestridt factum, att ingenstädes i Eweriges wida Rike få litet: toback rökas som i Lund. Det förråder wisserligen en finhet i ton, hwilken icke stär att förena med den, fom författar een i Hefingdorge-Poften wil. anse säsom allmän i Lund. (Fortsåättes.) —K VANA —