Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 4 Febr. Diskussionerna på Riddarhuset i Tryckfrihetsfrågan ha ändtligen flis tats; men hwad som hittills af dessa diskussioner blifwit fynligt, år utaf föga eller intet intresse. Man hade kanske bordt få hoppas att wid ett sådant tillfälle de wigtigaste omständigheterna ej skulle blifz wit med tystnad förbigångna; omständigheter, på hwilka det likwäl beror om den Swenska periodiska pressen skall förhjelpas till ett bättre skick. (Nya Argus.) — Bland de beslut fom i går på föremiddagen hos Ridderskapet och Adeln fattades märke wi bifallet till Stats och BanfoUtffottens utlåtande angående Landshöfringen J. af Wingårds genom skrifwelse från Kongl. Maj:t Rikets Ständer underställde anhållan om befrielse från ersättningsanswar för atskillige af förre Lands-Eckreteraren i Carlstad, Kleman, tillgripne och förskingrade allmänna mes del. Utskotten tillftyrfa det Landshöfdingen af Wingård, under willkor att inom fem år härefter wisa fig hafwa till fullo betalt sadane genom Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag fasiställde ersättningsbelopp att enstildte och publike Kassor, som icke stå under Rikets Ständers disposition, utgörande dessa fums mor omkring 15,000 R:dlr B:ko, samt en ådömd ersättni ngåpost å 5000 Rdr till InmwalidInrått: ningen i Carlstad, jemte ur Krigs-Collegii fonder utgångne 5000 Rdr B:ko; må njuta befrielse för de Rikets Ständers Bank och Rifsgålds-Contor, EStatszContoret, General: Tullftyreljen, samt Bankos Diskonten tillerkände medel, uppgående till en sammanlagd summa af 29,000 R:dlr B:ko, oberäknat de upplupne räntorne. Jngen diskussion föregick antagandet af Utskottets tillstyrkande. — Hos Bondes Ståndet har frågan blifwit återremitterad. Christian stad d. 3 Febr. en ryslig olyckshändelse har sist förflutna afton i grannskapet af staden timat, en händelse, som wäckt det mest sorgliga deltagande icke blott inom wår samhällskrets, utan skall äfwen sprida lika forgliga känslor till alla dem, fom om denna bedröfliga händelse blifwa underrättade. Den allmänt älskade oc) wärderade Lands-Kamereraren Kiellander afreste sistl. går dag med Fru och Swägerska på släda öfwer Helge å till Lillö, dit de ock lyckligen anlände. Sedan de derstädes souperat anträdde de återresan till Christianstad, omkring fl. 10 på aftonen. Åcke långt från staden tog Kusken miste om den banade farwägen och inom få ögonblick derefter nedstörtade slädan, deri Landg-Ramreraren med Fru och Swägerska fig befunno, genom isen uti ån. ÅQkdonet, uti hwil: fet de färdades, war en få kallad Landaulette, fatt på kälkar, och då denne war alldeles tillsluten, war och möiligheten dem betagen, att sjelfwe kunna bidraga till fin räddning. Emedlertid skyndade man från staden för att rädda dem; man anwände all möjlig ansträngning, och det lockades och att få dem opp ur wattnet, men alla medel till deras äterfående woro fruktlöse, dödens kalla hand hade redan omfattat dem. Den kraftfulle Mannen, den älskwärda Makan, den blomstrande Flickan hade