wår börda, widkännas någon förlust, och om den ån nedsatte fina pretensioner till det minsta hvar: med wi sjelfwa funna wåra Ruftnings-fyldigheter preftera, uppkomma ändå omillkorligen Foftnader, fom måste widläda of, ty om Staten öfwertager Rustningshästarne, behöfwes för deras ut: fordring åtminstone ett Stall wid hwarje Sqvadron för 123 stycken Hästar, och en sådan bygg: nad uppföres ide under 2000 Rdr. Banko, fom för begge Skånska KawallerisRegementerne utger en sunnna anim. RER Rv OROADE. Banko. Utom dessa åbyggnader erfordras ytterligare magasin och boningsrum för en Magafins-Förmwaltare och twenne Magasinsdrängar, fom å hwarje ställe Pos star minst 1000 R:drlii. 356000: —. 48000: Om man nu, för att beräkna den årliga tillökta kostnaden, påförer 6 procent af byggnadsfoftnaderna, få utgör blott denna räntttt i. 232080 Ridlr — Od) når härtill lägges 16 Magafinsförmwaltares eller Redogdraresarfmoden. och 32 Magasinsdrängelöner, de förre beräknade till 500 R:dlr och de sednare ti 100 R:ölr hwardera elleee. 11200: — — Samt aflöning åt Stallstaten, beräknadt efter en man på hwar 16:de häst, eller 120 man, a 12 ss. Banko hwardera om dageen. 10950: — — sUU. 295030 R:dlr Banko, som i närwarande frit fan besparas, men annars komme att öka Rusihållsutgifterna utöfwer behofwet. — Denna proposition ger of saledes en rik anledning att flitigt läsa 6:te Bönen, sedan den 7:de wid Mötespassevolancefrågans afgörande blifwit fruktlöst anwänd; utomdess skulle, i en tidpunkt då penningeförlägenheten i Skåne redan år högst tryckande, och ändå dagligen tilltager, det war a higst obetänksamt af Skånske Landtmannen, att i kontante penningar förwandla de utgifter han hittills med egna produkter kunnat utgöra. — Så länge ängarne båra gräs, äkrarne säd och lin, och fåren ull, kån Skånska Rusthällaren, utan betydliga kontanta utgifter, utgöra fina bidrag till Landets förswar, hwaribland äfwen en större del of Remonteringen, derest ide wissa, af wanan, priwilegierade håfthandlare, på all Remontering få uteslutande rättighet. — Ärhundrades erfarenhet har upplyft Skånska Rusthallaren, att hwarje med Kronan ingånget kontrakt, warit en förskrifning på gifwen förlust, och sista Mötespassevolanskontraktet, hwarpå Kronan wunnit öfwrr 50 procent, lefwer ännu i lifligt min: ne, och tyckes icke böra bidraga att förmå Rusthållarne sjeifwe wäcka fråga om tillkomst af nya fon: trakter, hwilka, en gång slutne, snart funna behandlas lika med Mötespassewolansfrågan. Om man antoge att Staten emot 133 R:dlr 16 ss. Riksgäld af hwarje helt Rusthåll, kunde, på nu projckterade sättet, öfwertaga Rustningen, skulle af det penningefattiga Skåne ändå på 10 är utgå nåra 3 millioner Riksdaler, och hwarifrån skulle de Rustande taga en få enorm summa, då pen: ningeforlägenheten hämmar all rörelse och afsättning utaf landtmannaprodutkter, till priser, fom öfwerstiga produktionskostnaden? Äfwen denna olägenhet skulle i afseende på hästutfodringen uppkomma, hwaraf torde härröra icke allenast otaliga liqwider, utan äfwen Rättegångar att flera delägare i ett Rusthäll, hwilka särskilta år hafwa håsten på utfodring, en Fan hafwa fullgjort sädan skyldighet, och säledes i 5 a 6 är derföre bor njuta befrielse. Oss synes således, att om Staten, genom för of otillätliga besparingar, skulle emot den kostnad, hwarmed wi årligen underhålla Lif: oc Håftemunderingen, funna sawma öfwertaga, helst inga särskilda kostnader härföre behöfde utgöras, skulle, oaktadt de skäl wi nu anfört, ett sådant kontrakt utan swårighet funna uppgöras, om någon wiss årlig fon tant summa bestämdes, med rättighet för Rufthållarne att, de år de sådant önska, få efter markegångspris med fponnemål utgöra denna inbetalning, hwarigenom likhet uti utgifterna inom hela NRegementet uppkomme, hwilket aldrig, i anfeende till orternas olika produktionsämnen, kan winnas om något wisst antingen i penningar eller spannemål bestämmes; — hwaruti alla Rusthällarne inom 3dje Korporalskapet instämma. Ut supra: Swen Nilsson, från Tostaros Socken. Så uppkommer en årlig summa af.