— rFh WSOSSAA gXAULUUNLL— Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 16 Jan. Ridderskapet och Adeln afslog förl. gårdag den till följd af K. M. Nåd. proposition af eStats-Utffottet föreslagna nya instruktion för R. St. Revisorer. Adeln har åt minstone derigenom bewarat fig från delaktighet i det beslut de öfrige 3 Stånden — Prefte-Ståndet på en röst efter en minneswärd debatt, BondesStåndet deremot :ned icke större antal närwarande Ics damöter än något öfwer hälften af Ståndet — fattat. Följderna af denna nya act, stridande mot den wid 1817, 1820 och 1822 årens Revisioner antagna och af K. M. då gillade praxis, emot 68 L. Riksd. Ordn. ordalydelse, mot den anda, fom 57 och 58 HS. Reg. Formen uttrycka, och mot hela Swensta Nationens naturliga begär efter och wana wid öppna handlingar af sin Styrelse, drabba således nu endast de tre walda Stånden. Måtte de icke behöfwa ångra sina beslut! — J firstärkta Stats-Utffottet tilldrog fig sistl. Torsdag en märkwärdig händelse. Borgarez Ståndet, fom så willigt biföll Passevolancens fortfarande på 15 år, uppreste sig för att neka allt deltagande i röstning öfwer Tolagen. Om wi ej längre förundre oss öfwer en sådan slags åsigt af skatternas behöriga fördelning, kunna wi likwäl icke dölja wår förundran, att en Taleman kan göra proposition på ett Etåndsbeflut af den art, att Grundlagens föreskrift angående besluten i förstärkta utskotten derigenom kunde upphäfwas. (Medborgaren.) — Ännu har ej Statsobligationsfrågan blifwit afgjord i Stats-UtfFottet; emedlertid utgör den: na fråga ett ämne, hwartill opinionen oupphörligt återkommer. Man frågar fig med oro: skall Stats: Utskottet bifalla förslaget; och, i fall det tillstyrkes, skall den genom upplåningen beredda fonden fom: ma blott några stora skuldsatta Possessionater till godo, såsom det omtalats, eller företrädeswis bli att tillgå för innehafware af mindre och medelmåttiga fastigheter samt ägare af opriwiligierad jord, på fått den billigare och mera rättsenliga meningen yrkat? Oh ändtligen, om förslaget bifalles: huru skall upplåningen werkställas? Skall ett utländskt lån upptagas eller ej? Skall det bli betaget inhbems ffa långifware, fom möjligen wore dertill hågade, att också partisipera i Lånet? Skall afslutningen ske en bloc, om hela den till upplåning ifrågasatta summan, med ett enda lånintrefentffap? Eller bör det ej twärtom blifwa hwar och en efterlåtet, att, utöfwer en wiss minimisumma, anteckna sig för siörre eller mindre andel i lånet; hwarefter Staten sedan antager de för den förmånligaste anbuden? Med få ord: Ckall länoperationen göras under fri täftan emellau långifwarne och full