— Oen egentltigen wigtiga doteringen inom vet Forstartta Statsutstöttet, angaende grunver: ne för Brånnwinsgbrånnings-råttighetens beskattning, war den, fom med 70 röster mot 49 bestämde, att Brännwinsskatten skulle utgöras efter ti llwerkningsbeloppet, samt tarifferne och öfriga beffattnings: grunder gälla endast såsom minimi-afgifter för ifrågawarande tillwerkning. Tillwerkningsafgiften blef jemwäl genom votering bestämd till 1 ss. per Fanna. För öfrigt biföllos, med stor pluralitet i alla voteringarne, de af Bewillnings: Lag: och Ekonomi-Utskotten föreslagne Tariffer, hvarigenom beffattningen, serdeles å den få kallade fonfrbrånnings-redffapen, blifwit ansenligen förhöjd. (25 procent för: höjning for begagnandet af måskwärmare, 33 1:3:dels procent forhojning för enkel rectificator wid enkla werk samt 50 procent för begagnandet af dubbel rectificationszapparat.) — Såsom fortsättning af debatten om Stats-Obligationerne meddelas Grefwe Horns yttrande i ämnet: Grefwen fann den Kongl. Propositirnen förtjena en större uppmärksamhet ån man syntes wilja lemna åt densamma. Den wore märkwärdig bäde i anseende till innehållet och tiden för dess afgifwande; men ännu högre wigt kunde fästas wid den omständighet, att, såsom det åtföljande EStatsråds-ProtoFollet utwisade, hela Statsrådet bade densamma tillstyrkt. Det wore således icke en enstild åsigt, fom inför Konungen mägtat göra fig gällande, utan borde man tro, att Konungens Rådgifivares sammanstämmande tankar legat till grund för den Nåd. Propositionen, och skulle den således uttrycka Stats-Rådets collectiva åsigter af Sweriges financer. Önskeligt hade warit om, jemte den wackra målningen af landets florerande financiella tillstånd, en tafla af det ekonomiska tillständet bli: wit framställd. Det hade då måhända kunnat for Folket göras begripligt, hwad hwar och en eljest betwiflar, att ett Lands financiella tillstånd florerar, under det dess ekonomiska belägenhet till den grad ohjelpligt nedtryckes, att Regeringen sjelf anser modernäringen icke funna förhjelpas till något bestånd, utan Lånebiträden af Stats-Bertet. Om Grefwen gillade Regeringens åsigt af Jordbrukets betryckta ställning och sjelfwa ideen af nödwändigheten af ett ordnat Fredit-fyftem, få ansåg Talaren likwäl i högsta måtto oriktigt, att för ifrågawarande ändamäl anlita Statens Credit, hwilken borde bewaras för tider och tillfällen af helt annan beskaffenhet. Statens mellankomst för underhjelpande af den en: stilda krediten borde ej sträckas längre ån till beredande och garanterande af priwata hbypotefsföreningar inom. Fordbrufare-Flafen. Talaren afstyrkte således bifall till den Nåd. Propositionen: men an: Håll att, i händelse det Utskott, hwartill densamma borde remitteras, skulle wara af motsatt tanka, åtminstone afseende fästades wid den omständighet, att då ifrågawarande låncbiträde åt jordbruket mes ra kunde betraktas fom en undfåttningss ån fom en Fredifzanftalt, enär Statens disponibla tillgångar borde anwisas fåfom fond för hela rörelsen, och staten sålunda skulle biträda med understöd desamma, hwilkas tillgångar staten alltjemt tillitade i skattewäg, Utskottet måtte tillstyrka, att Kronoffattejor: den i främsta rummet måtte komma i åtnjutande af understödet, såsom den deraf mest behöfwande. Talaren trodde wäl, att hela förslaget härigenom kunde förfela det i den Kongl. Propositionen åsyftade föremålet, men ansåg sjelfwa denna syftning wådlig och lätteligen ledande till mera anderstöd för mwing: leriet med större Egendomsköp, ån underhållet af den mindre jordegendomen. — Kursen noterades den 18 Dec.: London 12 Ridlr 14 ss. a 12 R:dlr 12 f. Hamburg 129 a 128 ss. Amsterdam 120 ss. 6 rst. Paris 23 5ss. a 22 f. I rst. Lubeck 1048 ss. St. Pe tereburg 25 ss. 9 rst. Köpenhamn 63 5ss. 6 rst., allt Banko. — Spannmålspriserna woro: Hwete 15 a 24 R:dlr; Råg 12 Ridlr 12 5ss. a 12 N:dlr 36 ss.; Korn 10 R.dlr 24 ss. a 10 R.:dlr 36 ss.; Hafre 5 R:dlr 36 ss. a 6 R:dlr; Brännwin 40 a 42 F., allt R:gld. Helsinabora. Sundet bar nu nästan aldeles tillfrusit, få att man endast hår och der fer når