tung (från Volo till Arta) bar den nuwarandc Franst tärtstctert VARSE CE CY TA STERD FO VAst SE scende, hwarigenom, wid en inskrånftare gränsbestämning, Grcklands fullkomliga oberoende af Porten skulle betingas. Så snart det nu under öfwerläggning warande Protokollet blir af alla tre Töntra: henterne undertecknadt, skall Divan erhålla del deraf och uppmanas att utan dröjsmål forklara fig dfwer antagandet af ett utaf de begge deruti uppställda alternatif. Finnes Porten benägen att ingå på sörcklands inskränkta begränsning mot afsägelsen af den henne tillämnade tribut och suveränitet, så stall genast en förklaring of de tre medlande Makterne i detta afscende utfärdas, och Grckiska Staten upptagas bland de oafhängige. Wägrar Porten deremot, att antaga det nya förslaget och föredrager att bibehålla: de i Adrianopel stipulerade willkoren, få skall sikaledes en offentlig. Akt å de tre Mafternes sida kungöra detta Portens beslut samt tillika fastställa nödiga grunder för det skydd och den garanti, fom de intresserade wid traktatens uppfyllande hafwa att wänta. Det år utom allt twifwel, att Franska och Engelska Minifteren önskar Portens antagande af det nya förslaget, och att isynnerhet England wisar ett stort intresse derför, under det Kabinettet i St. Petersburg med sin försigtiga poli tif skulle föredraga upprätthållandet af Protofellet den 22 Mars. Crsaken hwarföre England helst skulle wilja tillskyrda den nya Grcekista Staten fullkomligt oberoende med en trängre begränsning är den att Engelska besittningarne, nemligen Joniska bdarne, wid en mindre utsträckning af den nya Star ten (hwarwid Epirus blefwe Turkiskt) fomme I mindre beröring med densamma, och de Engelft-Grefiska undersåterne få mycket lättare kunde hällas till lvdnad. Deremot skulle de Engelska befittninz garne, wid en få nåra beröring med det utsträkta, faf än ide belt och hållet fria, dock beständigt gå sande och efter större utsträckning och oafhängighet sträfn ande Grekland, wara utsatte för alla faror af smitta. Wien d. 16 Now. Genom ertra lägenhet hafwa underrättelser från Constantinopel af d. 1 Now. ankommit till Belgrad, enligt hwilka man derstädes erhållit kännedom om ratififationer: nas utwerlande i Adrianopel, hwilket i ttomanniska hufwudstaden wäckt allmän glädje. Det till St. petersburg bestämda Sändebudet skulle nu ofördröjligen antråda ditresan. Wid samma tid skulle åf: wen första afbetalningen på ersättningesumman till Ryska undersåter afgå till Adrianopel (dit redan 190,000 dukater woro på wägen), hwarpå Ryska Armeen ämnade utrymma denna stad och draga sig tillbaka till Burgas och wid Balkan. — på Sultanens förnyade order stod Paschan of Skutari i bes grepp att anträda marschen till fin hemort, och bar med större delen af fin Armece redan lemnat Phi: loppopel. J Constantinopel rådde det fullkomligaste lugn, och handeln började åter lifwas. Från Weichsel d 3 Row. 3 oct inre of Rypland fortfara ännu alltjemt militäriska rörelser åt Dnieperströmmen. äfwen Armeerna mid Pruth och Donau erhålla tid efter annan små förstärk ningar, sannolikt för att ersätta det tjenfibara manskapets afgång wid defamma. Sfwerhufwud mil man weta, att södra Armken för det första skall förblifwa på krigsfot, men den säkallade aktifwa Ar meen erhålla sitt fulla antal af 450,000 man. Adrianopel d. 30 Okt. Den 27 dernas hitkom Ryske Keifarens ratifikation å den ingångn. freden, och följande dagen blefwo de ömsesidiga ratifikationerna (Sultanens war redan den 27 Sepe