Y vv vw Vv vw RY Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 10 Now. Friherre I. W. Sprengtporten har blifwit inward i Stats-UtfFottes efter Landshöfdingen Grefwe G. W. Hamilton, och H:r A. Ribbing har erhållit rum i Lag-Utffottet efter H:r Berg von Linde, som från Riksdagen afrest. — Hwarken Ridd. och Adeln eller BorgaresStåndet hafwa antagit Preftes och Bonde-Stån: dens inbjudningar om underdånig anhållan till Kongl. Maj:t, att Högstdensamme täcktes wid medio af December månad hemförlofwa Rikets nu församlade Ständer. — Frågan om det extra anslaget till Materiellen afgjordes den 6 dennas af Bondeståndet. Sedan Stats-Utffottets Betänkande blifwit af de andra tre Rits-Stånden bifallet, beslöt Bondeståndet att lägga Betänkandet till Handlingarne. — Hof-KanslerszEmbetet har utfärdat tillståndsbref på en ny tidning. Läsaren, om han dere om ej förut har fånnedom, lår fwårligen funna gifa till namnet på detta tillfommande fenomen, ty det år taget ur de rymder, derifrån man ej kan wänta sig några tidningstitlar hemtade. Bladet skall nemligen beta JuftitiesOmbudsmannen. Enligt Trytfrihets-Lagen år Hof-Kansleren ite befogad att wägra sin tillåtelje att utgifwa en Tidning under hwad namn fom helst, od) en water dag torde han nödsakas underskrifwa tillståndsbref för ett dagpapper, deri han sjelf blifwit uppkallad. Man Fan få lunda erhålla tidningar, benämnda efter alla högre auktoriteter, likasom efter enskilda personer, och på samma fått, fom man för några år sedan ämnade utgifwa en Journal med namnet Josephine, kunde slutligen de öfriga Kongl. Personernas namn äfwen komma att fästas på dagbladen; ja, man kunde slutligen erhälla Tidningar, som helt enkelt hette Konungen, Kronprinsen, Swea Rikes Ständer o. s. w. Gränsen år hår ingen, då ej den litterära anständigheten föreskrifwer, hwad fom är skickligt och tillbörligt. Lagstiftaren har icke föresett detta fall, hwilket han med Mål kunde anse otänkbart, och har derfire underlåtit, att på förhand förbjuda upptagandet af en firma, lånt från en bestående offentlig myndighet eller enstild personlighet. Wid den flygtigaste betraktelse finner man nemligen, att en obec