Jnrikes Myheter. Stockholm d 6 Now. Fongl. Maj:t har under nedannämnde dagar i nåder utnämnt och be fordrat: Den 8 Aug. wid Skånska Dragon-Regementet: till Cornett, Qwartermästaren Adolf Ludvic Liljehböok; wid Dal-Regementet: till Stabs-Fåndrik, Sergeanten wid Norra Skäånska Infanteri-Reges mentet Nils Bernt Cervin, — Den 24 Aug. wid Skånska Hufar-Regementet: till Löjtnant, Cornetten Friherre Tage Bennet; wid Felsinge Regemente: till Fändrik, Under: Löjtnanten mid Wendes Artilleri: Regemente Gustaf Mauritz Stjernswärd. — Den 28 Aug. wid Skånska SHufar:Regementet: till Cor nett, Qwartermästaren Friherre Edvard Barnekow. — Likaledes har Kongl. Maj:t under den 15 Aug. i nåder bewiljat afsked för Ryttmästaren i General:Staben, Löjtnanten mid Kronprinsens pusar-Negemente Friherre R. G. Boye. — Hans Maz:t Konungen emottog i Tisdags middag Riksens Ständers stora Deputation, fom aflade sin lyckönskning öfwer Hans Maj:ts återwunna helsa. — Strax på eftermiddagen gjorde Hans Maj:t en promenad i täckt släde. — Diskussionerna på Riddarhuset öfwer Tulltaxan slutades redan i Måndagsplenum på för: middagen, och således förr ån man kunnat förmoda. Brånnwingsfabrifationen blir, efter Ridd. och Adelns beslut, den mest gynnade näringsgrenen; tullafgiften för brännwin bestämdes till 5 proc. af wärdet, men detta wärde fixerades åter 100 proc. högre än det i längre tid gängse priset, eller till 1 R:dlr 24 ss. R:gld p:r kanna, hwarigenom tullafgiften således i sjelfwa werket blir 100 proc. Frih. Akerhjelms projekt i början af Riksdagen, gick också ut på detsamma. Wårt yttrande wid den tiden att Brännwinsfabrikationen förutsåges bli den egentliga modernåringen har således besannat fig. — Erporttullen å Tackjern blef också förhöjd ifrån 4 R:dlr Banko, fom Utskottet föreslagit, till 6 R:dlr. Dessa twå beslut innehålla den bästa förklaringen öfwer bivad lideralitets-fyftemet på Riddarhufet will fåga. (Nya Argus.) — J eftermiddagsplenum på Riddarhuset sistl. Måndag, förewar frågan om de extra Anftagen till Förswarswerket. Pluraliteten war sig lik. Ehuru summan rörde närmare tre millioner Rifsdaler, så blef dock till och med återremissen afslagen, och anslagen genast bewiljade, med icke min: dre än 123 rister emot 43. Det är dock ej så lkgiltigt att wara sjelfskrifwen Representant, när man på detta sätt kan bortge utaf folkets tillgångar nära tre millioner på fi yra till fem timmar! Huru dyrt kommer då ej hwarje minut of ett dylikt lagfiftarsarbete att stå det allmänna. Wi hope pas att Ållmänheten får i de Blad, fom referera debatterna, läsa utförlig redogörelse för Ofrocrlågg ningen. — Twenne Talare höjde dock fin röst emot dessa millionssanflag, fastän Friherre Antar?