Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 23 Okt. Ridd. och Adelns eftermiddagsplenum den 19 dennas upptogs af den ganska wigtiga öfwerläggningen om Myntenhetens bestämmande. Etats: och BankoUtifotten hade föreslagit denna art utgöra 18 p. i Silfwer, efter 1664 års myntfot, eller motswarande I R:dlr Bio. Skälen till detta, emot första Betän kandet, (sem föreslår enheten till 12 ss. efter 1664 års myntfot eller motswarande en R:dlr Riksgäld), förändrade tillstyrkande uppgofwos wara följande: a) att det wore oformligt att antaga 2:ne siags Nikedalrar, den ena i papper och den andra i silfwer; b) att farhagan, det liqwider och arbetslöner stulle, i följd af B:fo-R:dalerns antagande, uppstegras, syntes ogrundad, då redan långe desse bida valeurer warit i gemensamt omlopp, utan att någon mipfånt des ras inbördes förhällanden; c) att Banko war Landets lagliga Mynt, hwilket cj borde benämnas såsom ett Statsffulds-bewis; d) att af den trafikerande Folk-Flafen Bankoräkningen helst önskades; och e) att Banko-Myntet snart skulle blifwa det enda i Swerige gångbara. Woteringen utföll för Myntsenhetens bestämmande till ett wärde, motswarande 1 Rdr B:ko. Röstantalet war 75 mot 64, — Frågan huruwida Elagffatten eller någon lindrig afgift för Myntcts utprägling skulle ins nefattas i det präglade Myntet, hwaremot det opräglade, plantsarne, borde beräknas efter 1664 års Riksdalers myntfot, utgjorde föremål för en lflig duskussion å Riddarhuset den 21 dennas på f. m. Emet Slagskatten talade Frid. H. Wrangel, Grefwe F. B. v. Schwerin, Y:rr A. v. Hartmansdorff, P. G. Eederschjöld, . Nosenblad, Ch, B. Hegardt, W. Tham od) B. E. Franc Sparre, hwilka an: sägo den i sjelfwa werket innefatta en myntförsäm ing emot den beslutade mynt:enheten af. 18 FP. i Lilfwer, efter 1664 års myntfot för 4 R:dlr B:ko m. m. För slagskatten yttrade fig åter Frih. I. s nu P. Åfren, 4. v. Troil, 3. af Ekenstam, G. Hjerta, A. Anckarsmärd, C. 3. OM schöld. Deras sräl woro förnämligast, att dermed motwerka myntets nedsmältning till arbetäfiffwer, äfwensom utförseln deraf till utrikes ort. Det slagna silfrets hogre wärde låg just are fått are or öntförfämring wore ej beslutad, då det stode innehafwaren af det pråg: UN 2 utbyta detta mot omyntadt Eilfwer eller Plantsar, oc hwarigenom Pan aterjinge Nagskatten, hwilken i nåftan alla Europas Stater betalades m. m. Slutligen antogs till Ja-Propesttion, att, i likfhet med hwad för närwarande äger rum, ingen slagskatt borde finnas, utan Pela myntningsfoftnaden, på fått hittills skett, å allmån kostnad bestridas; emot den Contrapro pöolrton, att ? Et., under åberopande af det förhållande, att genom em minskning af 3-4:del8 pros sent I 1664 äre mwarfot (4 32f100 r:st. per R:dlr) en enklare och delbarare utmyntningsgrund skulle funna winnas, borde hos K. M. anhälla, det K. M,, efter Wetenskapsmäns hörande, täcktes besluta, bhuruwida i myntet en lindrig myntstatt borde nedlägaas. DÅ likwäl voteringen utföll med 74 Nej