101Uur yudvyrltmen ITV YC TVICDSVv (4, 50 288-00 YA VU 0 EO PP 1445944 ? ffor hushällat med egna medel, och dertill med fatt fig i bottenlös skuld, genom dfwerflodigt och mij: hushållande lefnadssatt, ehuru eljest få menniskor haft få mycket att börja med, fom han. Ty bar ärfde Tjugotusen Role K:glo efter fin fal. fader Biskop Petrus Munck, och han fit af fin Swårfrs der SHårads-Proften Theol. D:r Nils Bruselius Åttatiotusen Daler R:gld: känd sak år få godt fom wittnad. Uti sin ungdom efter sin sal. faders död hade han allting fritt hos sina Swågrar i Lund, så att han ärligen hade bort lägga räntor till sitt kapital, och när han kom till Qwistofta satte hans Swärfader honom i i fullt stånd med dragare, utsäde, bo och bohag, samt betalte öfwerbyggnaden för honom. Hans Bror, Medicine-Profefor Eberhard Rosensköld, fom år på tolfte året äldre ån han, wårdade honom ock med all imbet efter fadrens död, och åtnjöt derföre af förmyndarne rättighet att mot arrende af 225 tunnor fpannemål under Nådåren draga inkomst af Biffops-Ladugården, samt Fjelic, Fledie oc Lomma Pastorater. Om arrendet war billigt, få war det så högt fom någon annan wille gifwa. Dessutom, om Medicine:Profeforn ån skulle hafwa wunnit något wid arrendet, ersatte ban det dermed, att han höll fin Bror, däwarande Magister Dawid Rosensköld några år uti Upfala, för att evertuera fig i studier; och det kunde ej wara MedicinesProfeforns fel, om ynglingen få illa anwände fin tid i upsala, att han hwarken der eller i Lund kunde ernå någon profession, utan fätt wara nöjd, att han kunnat erhålla ett Pastorat i andra klassen. Hade han studerat få flitigt fom Medicinesprofeforn. gjort wid mognare år, få bade Akademisk befordran nog ej uteblifwit. ARedicinesProfegorn bade ingen åldre bror, fom kunde wårda och rangera hans studier, utan han blef fer: summad i sin ungdom; men når han kom till ar och ålder tog han sin skada igen. Men denne hans yngre bror hace in äldre bror, fom med alfwarsamhet höll honom till boken och wågade på honom allt hwad omsiändigheterna påkallade; men få snart Herr David Rosensköld blef fin egen Herre, få wårdade han fig blott om att på spel, samt ut: och inrikes resor för sitt nöje anwända fina arfmer medel, hwilka stolat mest ätgått på Wärdshusen och wid spelborden. Fast detta i senare tider år an: norlunda, bör man ihagkomma, att mången gör af nödwändigheten en dygd. Wid betraktandet af allt detta kan Jnsändaren ej underlåta att namna, att Herr Professorn D. Rosensköld, som fått denna hederstitel för sin hederliga slägts skull, men wisserligen ite för någon sin förskyllan och förtjenst, blifwer ide trodd af andra ån dem fom ide känna honom, och de stora uppoffringar hang flågt gjort för att funna från ungdomen draga honom fram, och sedan hålla honom under armarna. Utan fan han wara glad, allenast han fan hushälla med Kyrkornas och egna medel, få godt fom Stiftets öfrige Pa: storer. Allmänheten må och sjelf bedömma, med hwad fog han klandrar de fordne Kyrfo-Fnfpektorernas och äfwen Kyrkoherdarnes förwaltning, då ingendera ägt widtaga någon sjelfmyndig åtgärd, utan skolat anderställa allt hwad till förwaltningen hört Landshöfdinge oc) Biffops-Embetets och fun: dem äfwen Kongl. Kammar-Collegii pröfning. Ingen reparation fick tillgöras förrän Landsböfdingec ech Biffops-Embetet genom resolution bifallit den, och intet hemman, kyrkojord, qwarn eller annan lägenhet fit genom städsmål upplåtas, utan att samma Embeten skulle derå lemna sin stadfästelse. Att således anklaga KyrfosIFnfpektorerna, hwilka wid Domkyrkorna warit aldeles omisteliga, det är att äfwen anklaga dessa Embeten. Jcke otydligen låter Herr Professor Rosensköld förstå, att de öfrige Kyrkoherdarne icke kunnat samla så stora Kyrkokassor, det är, icke förwaltat Kyrkorna så rättwist och hushällsaktigt fom hans men alldenstund Kyrkoherdarne alla år insända fina räkenskaper till Lands: Kontoret och derifrån fållan få någon anmärkning, ide heller från Kongl. Kammar-Collegium, med mindre fel bemärkes till form eller siffra; få följer ock deraf, att antingen hafwa de öfrige Presterne örwaltat Kyrkornas medel likaså rättwist fom Tit. Rosensköld, eller oc innefattar hans uppgift åfOAOHgA... 33... KC AOQO —