och ett wittne i Ditt bröst Du äger att Du ej för Sonens illbragd rår! Och i minnet af den dygdelära, af den lära utaf pligt och rätt, af den stämpel utaf tro och ära som Du alltid gifwit, har Du rätt till att wänta mera mildt bedömmas af hwar menska; ty af Himlens Drott war Du frikänd genast — och de ömmas, och de ädlas ursäkt har Du fått. Och för Jacob, ädle Fader! finner Du en ursäkt. Gerna will man tro någon rubbning i dess sinnen. Brinner —— VAD SO — hämd i Wännens hjerta? — huru! bo bat och kärlek i ett bröst tillsamman? Blomdahl war ju wän utaf Landen! Honom mördar han: — och afgrundsflamman andas i ett bröst med wänskap ren? Mordbeslut? omöjligt. Låt of taga fullt för afgjordt att han rubbad war. ädle Fader! upphör då att klaga i förtwiflan, skona Dina dar! Tag Religionens bok; — Du känner denna — sielf dess Doctor, skall du der få tröst. Ordets läkdomskraft Du snart skall känna hälsogifwande för såradt bröst. T—1-h.