Strödda Underrättelser. Swenske Läkaren, Doktor Hedenborg, hwilken, för sin nitfulla wård om de fångne i Turkiet, lärer för någon tid sedan blifwit benådad med VWajazOrden, och enligt de utländska Tidningarne, åf wenledes af Ryska Keisaren nyligen undfätt en briljanterad ring, berättas ha för afsigt, att mot hös fren begifwa fig till Egypten. MorningsPaper förmäler, att en Engelsman gjort den hederliga donationen af 6 P. Sterl., til nedsättande af Engelska Statsskulden. Då samma Nationalskuld belöper sig till 900 millioner P., och blotta räntan för hwarje sekund uppgår till 1 P. 5 sch. 4 pence, få fan gåfwan icke betäcka räntan för 5 sekunder, eller för få lång tid, fom fordras för qwittensens utskrifwande. Den namnkunnige Lärde, Angelo Mai, Bibliothekarie i Vatikanen, har nyligen upptäckt nya märkwärdiga fragmenter af Sallustius, Tacitus och Cornelius Nepos-. Den förbättrade Borgaren. en man, fom war i sitt ständ temligen förmögen, förstörde helt och hållet hwad Han egde ge nom spel och fylleri, och fatt hela dagen på krogen. Hwad fom ökade wederstyggligheten af hans lf nadssätt war, att hang beskedliga hustru med ett litet barn mången dag hade knappt en bit bröd till sitt uppehälle. En gång bortspelte den liderlige och känslolöse mannen och drack upp allt hwad Han fatt för några sålda waror. Morgonen derpå fade ban till fin hustru, att bon skulle bära mat till honom om middagen. Hon fom med en tilltäckt korg och ställde den jemte honom. Mannen war hungrig och gick med god matlust ifrån arbetet till korgen, samt låfte fin måltidsbön efter gammal wana, innan han tog af locket på korgen. Men huru bestört blef han ite, då han uti den öppnade korgen fann, i stället för mat, sitt sofwande barn. Okunnig om hwad detta skulle betyda, gaf han sin hustru några bäpna ögonkaft. — Åt! fade hon, med en ton, som trängde igenom märg och ben, och hwaruti låg den mest krossande förebråelse för honom, åt, det år allt hwad jag fan gifwa dig, sedan du i går förstört hwarenda styfwer. Förtär nu ditt till hälften uthungrade barn; det måste ju ändock nu då, och du har wäl rättighet dertill, Mannen satt, såsom hade ban förlorat all sansning, med ögonen fästade på det sofwande barnet. Ändtligen brast han ut i en häfttg gråt, föll fin kustu om halsen, bad benne med tårfulla ögou om förlåtelse, och lofwade att ftän den dagen aldeles ån: dra sitt lefnadssätt. Han höll och ord, skötte redligt sitt handtwerk och tillbragte, säsom en råttffaf: fens man, husbonde och far, fin mefta tid hemma och idland de fina.