2 om DDADU Md RT m oo VP EMM wen och Landtmarskalken ansåg fig likwäl först böra afgifwa def yttrande ianledning af Herr Ros senquists framftållning, hwilket slutade fig dermed, att enär ifrågawarande votering angått endast for: men för föredragningen och behandlingen af Const. Utskottets Betänkande och sålunda icke rörde någon eller några wissa personer, hade Herr Landtmarskalken ansett skyldemännen till H:rr Stats-Råder och Föredragande deraf ide hindras att i voteringen deltaga; hwadan Herr Landtmarskalken ansåg fig ide kunna framställa den af honom begärda propofition om tillämpning af 38 f. R. D. Hårefter anfräls des votering, huruwida Ståndet yrfade en ME proposition, hwilket nekades med 135 röster mot 87. — Förmiddagsplenum på Riddarhuset den 21 dennas, då Conftitutions-Utfrottets Dedharges Betänkande punktwis till afgörande förekom, war utmärkt egentligen genom en mundtlig framställning af Friherre Anckarswärd om nödwändigheten af en Ministerförändring. Herr Friherrens föredrag, fom räckte i nära en och trefjerdedels timma, war på en gång enkelt, warmt och kraftfullt. Det hade säkerligen hedrat en Talare i hwarje representerande Församling i werlden. Ett lifligt deltagande utes blef ej eller hår, och dess förtjenst erkändes äfwen af personer, fom ide i öfrigt delade Friherrens åftgs ter. Friherren stannade förnämligast derwid att tillwita Ministären mindre brist på wilja ån på förs måga och kraft att motswara folkets fordringar och tidens upplysning. Friherren afhandlade derjemte bland annat wårt förnämsta Samhällsbehof eller det af en Reprefentationssföråndring, hwilken inga lunda kunde tillwägabringas under en Styrelse, hwars bemödande synbart ginge derpå ut att återföra oss till den punkt, hwarpå wi stodo för 30 år tillbaka. Friherren utwecklade ytterligare skälen, bwars före han ansett ConftitutionszUtffottet hafwa bordt behandla målet i fin helhet, och icke, på fått fom skett, sönderdela anmärkningarne i små punkter, hwilka, då man nu blifwit twungen att desamma hwar för sig beswara, ite förnuftigtwis kunde leda till något resultat. Friherren kunde således icke utan att motsäga lin öfwertygelse om hwad fom wore Representati onen wärdigt, deltaga i omröstningen dfwer ett sådant Betänkande. Herr G. Hjerta oh Grefwe C. F. Horn förklarade sig ej eller kunna deltaga i besluten. Grefwe A. Posse upptog Friherre Anckarswärds yttranden. Han talade om nyttan och fördelen af en morfråndskraft, såsom en nyttig motwigt i Statsmakternas wågskål. Men den nårs warande oppositionen hade ej handlat med något bestämdt ändamål; den hade icke framlagt några bes fråmda Styrelsegrundsatser; och först nu bade Grefwen med glädje hört, att man anfåg en förändring i wår Reprefentativa form, såsom ett nödwändigt wilkor för ett bättre Statsskick. Häruti instämde Grefwen. Men att sådant icke kunde tillwägabringas wore snarare Folkets ån Styrelsens skull. Or: saken till det ekonomiska obeståndet wore Nationens oförmåga, att ej rätta munnen efter matsäcken m. m. Herr Hjerta hemställde om det icke snarare wore Styrelsen ån Folket, hwilken icke wetat råtta munnen efter matsäcken, då den förras mund wore ett swalg, som slukade snart sagt allt hwad det sednare hade i matsäcken. Han hemställde, huru det warit möjligt för Oppositionen att, under wåra hindrande former, söka till en början göra gällande andra satser, än de generella om Grundlagarnes och Lagarnes efterlefnad, utbildandet af tidens sundare ekonomiska principer, myntförhållandernes ords nande, administrationens förenkling m. m. R. St. hade ide ens erhållit swar på deras Skrifwelse wid sista Riksdag, med begäran, att undfå del af det Syftem, Styretfen följde m. m. a — d. 25 Juli. Under förl. gårdag har Kongl Maj:t till Biskop öfwer Carlstads Stift behagat i nåder utnämna och förordna Def Hfwer-Hofpredifant, Kyrkoherden i Jakobs och Johannis Förs samlingar m. m. Doktor Johan Jacob Hedren. A 5 32353 RR AM Cr)y: 3.. .. —