Jnrikes myheter. Stockholm d. 22 Maj. Rikets Ständers Herrar Electorer till utseende af Committerade för Tryckfrihetens wård hafwa bibehållit 5 af de nuwarande Committerade, nemligen Gencral:Z ull: Direkören Briberre Ö. 5. Ulerkiem, Kongl. HfwerzHof-Predifanten Der 3. 3. Hedren, Dof-NRåtts-NRådet 6. Schöne, Prosten Grefwe F. B. p. Schwerin, samt CanflisRådet N. M. af Tannsträm. SKrigs-HofRåtts-Rådet Cl. Levijn fick lemna fin plats åt CanflisRådet A. v. Hartmansdorff, fom likwäl ej or höll mer ån 11 röster. — På Riddarhuset war plenum före och eftermiddagen den 19 dennas. Förmiddagen dppnas des med en ny Representation af Skapps handeln. Det war nu den ministeriella sidan, fom upps trädde med Friherre Jacob Ecderström i spetsen, hwarefter Deras Er. Grefwarne A. G. Mörner och G. af Wetterstedt, hwar i fin ordning, yttrade fig. Ett litet, ehuru betydligt intermezjo forekom tifwäl, i anledning af frågan, huruwida det kunde stå tillsammans med de i grundlagen föreskrifne for mer, att då Konungens Ministrar förlorat tillfället att afgifiva fina upplysningar och fixaromål, når Utskottets Betänkande förewar till öfwerläggning, utan då iakttagit en djup tystnad, det nu kunde medgifwas dem att upprifwa diskupionen i amnet. Men som Herr Landtmarskalken förklarade sedan att wid juseringen af Protokollsutdraget öfwer ett Ridderskapet och Adelns beslut, i ämnet afgifwa yttranden, wara af gammal häfd antagen såsom laglig, få fortgick debatten i nåra 4 timmar. Frihers ne r eadm boll sey egentligen wå forfötet att forjwara eller förflara Herr General-Umiralen Grof we Cederströms handlingsfått i denna fak. J detta afseende företedde Friherrn bland annat 2:ne af Derrar Michallson Benediks år 1625 till Grefwe ecderström utgifne och sedan den 28 April 1828 uti ett hos Förwaltningen af Sjöårenderna nedlagdt försegladt fonvolut (hwilket den 11 dennas af 3. Er. återbekommits) förwarade qwittencer å af H. Er. emottagne förfå!jninge-prowiftoner 9000 Rdr Hamb. Banko och 1000 Pund Sterl. H. Er. H:r Grefwe Mörner sökte, att, med Historiens facla i handen, utur mera allmänna och werldsborgerliga synpunkter, bedöma hela det stora företaget. H. Er. åberopade den store Statsmannen Arel Orenstjernas tanka om nyttan att försälja gamla skepp; ban talade om Remarnes ansträngningar efter slaget wid Cannä m. m. Herr Grefwe af Metterstadt säfiade sig hufwudsakligen wid den politiska och stilistiska delen af Friherre Anckarswärds anmärkningar, åfwensem H. Er. i de mest prydliga och utwalda ordalag uppdrog wår Styrelses förhållande wid de fiora händelser, fom under de sista 20 åren warit af en wida större wigt för Fäderne warande Skeppshandel m. m. Herrar Anckarswärd och Hjerta, Grefwe Horn, samt slutligen Friherre lisedsrärd meytädde bwar efter annan, med ganska kraftiga swar å hwad emot dem anfördt blifz wit; och den fiftnåmnde flutade sitt Tal med en anmälan om anledning till anmärkning mot Komins slandet ån ifråga