uUutrikes Nyheter. London d. 7 April. Den 22 Mars har emellan wår Minister, Stats-Sefreteraren för Utris kes ärenderna, Grefwe Aberdeen, Ryska Sändebudet Fursten Liewen och Franska Sändebudet Fursten Polignac, såsom Befullmägtigade för de tre till Greklands pacifikation medlande Makterne, ett tredje Protokoll fommit till ständ och blifwit ratificeradt. Efter denna sista öfwerenskommelse skola Greklands gränsor, enligt Rysslands önskningar, å ena sidan utsträckas ända till hafswiken wid Volo och å den andra till Arta. — Sändcbuden från England och Frankrike skola, till följd af från Divan erhållen inbjudning, begifwa fig från Neapel till Constantinopel, för att förelägga Porten detta resultat af deras förhandlingar och söka utwerka Sultanens antagande deraf. — J Peru har återigen en rewolution utbrustit. Bolivar skall af folkets önskan wara ditkallad, för att blifwa Diktator. — Dito d. 10 April (med Ångbäten). På Börsen git det rykte, att 25,000 Brittiska truppar skola afsändas till Medel hafwet. — Brasilianska Fregatten Jsabel, som den 5 Mars lemnat Rio de Janeiro, är ankommen till Falmouth. Erpeditionen mot Portugal synes wara alldeles uppgifwen. Brasilianska Gesandten skall bafz wa erhållit wigtiga depescher. Paris d. 7 April. Den 4 dennas hitkom från Toulon underrättelsen om Kardinal Castigliones utwäljande till Påfwe. Hans Hel. skall antaga namn af Pius VIII. Den nye Påfwen har utnämnt Kardinal Albani till StatezESckretsrare. Constantinopel d. 10 Mars. Det fer hår ganska krigiskt ut. Hufwudstadens hela befolkning står under wapen, och alla högre och lägre Statens tjenare hafwa, efter en den 3 dennas utfärdad Hatscherif, fom befaller krigsmunderings anläggande, aflagt fina hittills nyttjade drägter. Den röda mössan har blifwit ersatt af turban och de wida kläderne äro utbytta mot trånga för krigare mera pasz sande rockar och pantalonger. Till alla Paschalikater har sträng befallning afgått att följa Hufwudftadens exempel, och Regeringen söker på allt fått att uppägga sinnena och lifwa fanatismen. Hopp och fruktan, underhållna genom allehanda rykten, måste härwid utgöra hufwudsaken; i dag låter man RySz sarne landstiga wid Burgas och från denna sida hota hufwudstaden; i morgon blifwer fienden slagen wid Basargschik, och man utropar Musclmännen för cöswerwinnliga. Dessa eljest utnötta manövrer hälla här den allmänna opinionen i rörelse och werka isynnerhet på de lägre klasserna, hwilka än se Riket på kanten af afgrunden, och tro sig böra skynda till dess räddning, än drömma de om nya evdfringar o. s. w. Äfwen skulle Regeringen anse sig för oinskränkt herrskare öfwer alla sinnen, om icke blockaden af Dardanellerna wore Sultanens farligaste fiende, hwilken förorsakar hunger och brist i fielfwa hufwudstaden, och till den grad stegrar nåden, att den slutligen skulle funna medföra förtwiflan och allmänt uppror. Sultanen sjelf synes wara mera bekant med de faror, fom af denna fafernas fråttning funna appkomma, ån hans Ministrar, och tyckes hafwa en ängslig förkänsla deraf, emedan han dagligen wisar fig för folfet, ehuru han ännu år illamående efter fin resa på Marmorasjön. Man tror att han genom ett wågstycke ämnar skaffa fig hjelp, och talar mycket om en expedition, fom skall war ra bestämd mot Dardanellerna, för att med wåld bana wäg till hufwudstaden för de från Egypten wäntade fpannmålsstransporterna, eller att förjaga Ryska eskadern och göra slut på blockaden. ESultanen har utsett nuwarande Stor-Amiralen Papudschi Achmed att utföra detta frora företag. Från Noldau d. 20 Mars. J Odefa skola 20,000 man inskeppas, öfwer hwilkas beftåmmelSL FÅ fy PP ooo cor 9 Ä ALA e a