Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 2 April. J går aflade Riksens Ständer deras underdåniga condoleancesupps paktning hos H. Maj:t Konungen och det Kongl. Huset, i anledning af H. K. H. Prinsessan Sophia Ilbertinas dådliga frånfälle. — Bland de sjutton Stats-Utffottets Betänkanden, hwilka i förrgårdagens plenum på för och ftermiddagen hos NRidd. och Adeln föredrogos, torde förnämligast böra nämnas det, fom angår Utffot: ets hemställan i anledning af wäckt motion, att R. St. skulle hos Kongl. Maj:t, liksom wid 1823 års tiksdag, i underdänighet anhålla, att förberedande åtgärder måtte widtagas till ytterligare utredning, uruwida Statens ordinarie Räntor uti Skåne, Blekinge och Bohus Lån, hwilka hitintills med pensz ingar utgjorts, skulle hådanefter utgå in natura eller efter markegång. Detta Betänkande blef, ef: er en temligen liflig diskussion, derwid Herr G. Hjerta betraktade en fådan förändring såsom Icdane till en partiell skatteförhöjning och således i principen origtig, afslagen genom en votering med 69 öster mot 38. — Samma Betänkande blef äfwen i Bondeståndets plenum d. 30 sistl. Mars enhälligt fslaget. — Herr G. af Uhr har på Riddarhuset wäckt motion om uppdrag till fullmägtige i Banken h Rifsgålds-Contoret, att genom en sakkunnig person låta undersöka lokalen emellan sjöarne Wettern ch Hjelmaren, i afseende på en Jernrailwägs anläggning. Motionänen yttrar bland annat; uti ingressen ll sin motion, att han wäl wore öfwertygad, att hans förslag förtjenade uppmärksamhet och skulle inna mångas bifall, ehuru han icke deraf lofwade fig någon framgång för saken. Wi hade fett, hus u det gått med Nationens wigtigaste, mest behjertade och derföre i sjelfwa grundlagen uttryckligast förebållna rättighet: Tryckfriheten. Wi hade fett, huru det gått med mycket annat; och på samma itt skulle det oftaft gå, få långe Representationen wore få sammansatt, att den hwarken egde Folkets ler Regeringens förtroende. — Frih. Anckarswärds anmärkningar mot H. E. Herr Grefwe af Wetter edt, få wäl i afsende på Protofolls-Sefreteraren Brummers, som Brittiske vice Konsuln Knudsens endts digande från deras innehafde tjenstebefattningar, har Conftitutions-Utffottet ansett den förstnämnda anz vårfningen, rörande Herr Brummer ligga utom gränsen af def befattning, samt i affeende på den feds are icke kunnat insett hwad gemenskap denna åtgärd må ega med utöfningen af Swenska EStatsmiifteråEmbetet och med iakttagande af Sweriges nytta, eller huru åtgärdens orsaker och förberedning öjligen utgöra ett ämne för Swenska Representationens pröfningsrätt. — Conftitutions-Utffottet. har eremot, wid pröfning of Stats-Utffottets anmärkning mot Contrasignenten af Kongl. Brefwet den 6 pril 1824, hwarigenom GeneraleLdjtnanten m. m. Friherre v. Schulzenheim frikallats från inbetalninz en af den accerds-ersättningessumma, 1800 R.:dr, för hwilken han i egenskap af f. d. Scfundz Chef id Andra Lif-Gardet, till State-IBerket häftade, funnit de mot föredraganden, då warande Stats-Ses eteraren L. Arnell, anmärkta omständigheter böra, såsom bidrag och erempel, ingå i det allmänna dömandet af hans Embetssutöfning och sälunda, jemlikt 107 R. F. gifwa R. St. tillkänna, med