— mAmm!1uTuoULeeeLLe— AUnn Jnrikes Myheter. Stockholm d. 3 Mars. Uti Nidd. oh Adelns plenum den 26 Febr. anmälte Grefwe Cl. Fr. Horn anledning fill anmärkning mot föredraganden för Krigsärenderna, hwilken anledning genast re mitterades till ConftitutionszUtffottet. — IF gårdagens plena aflemnade Hof-Kanfteren Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, 1:o om ett årligt anslag af 60,000 R:dr Banko för Elementar-Lårowerken; 2:o om ändring i 25 Cap. 1 F. NRåttegångs-Balken samt 12 Cap. 2 SF. 2 mom, samma Balk. — Hos Ridd. och Adeln fortsattes och slutades pröfningen af Grundlagsåndringeförflagen, Diskussionen om Jndragningsmakten war föga liflig. En hemsk nedslagenhet syntes råda hos dem, fem annars gifwa lif åt öfwerläggningarnc. Endast några få Ledamöter nedlade i Protokollet reserwationerne af deras tänkesätt. Först då propositionen gjordes till bifall å Conftitutions-Utffottets förslag om tryckfrihetens återställande, förmärktes inom Huset någon rörelse, och ett starkt, enhälligt Ja skallade derwid. — (Ur Converfations-Bladet). Det grundade hopp Swenska nationen hyst, och bordt hysa, att fe den på rewolutionärt fått tillkomna indragningsmakten förswinna med denna Riksdag, har på ett all: deles owäntadt fått blifwit tillintetgjordt genom det beslut Bondeständet fattade sistl. Torsdag. Tryck: frihetens dödsdom fälldes hos detta stånd med 64 röster emot 44. Den discussion fom föregick döde: domens afkunnande, war utan twifwel den lifligaste och mest intressanta, som under flera Riksdagar ägt rum hos Bondeståndet, och hela sessionen kan med skäl kallas den mest lystra, fom Swenffa Rifedagsannalerne sedan 1809 kunnat uppwisa. En mängd åhörare af alla klasser, isynnerhet de khägre, och bland desse till och med fruntimmer och flere personer tillhörande de utländska legationerna, biviftar de densamma. Det intresse, som sjelfwa ämnet framkallat hos de åhörande, stegrades ännu mer genom det fått, hwarpå öfwerläggningen fördes. Ståndets förste Talare, såsom Anders Danielsson, Nils Måne son, Casper Wijkman, J. J. Rutberg, Anders Andersson i Hyppinge, Lars Andersson i Walla, Anders Nilsson i Tottarp oc) Pehr Jonsson från Malmöhus Lån, alla mån kände för sitt rena och redliga nit att upprätthälla de wärn, som skydda Swenska friheten och den Konstitution, som utgör dess borgen, uppträdde här med skriftliga anföranden, hwilka lika mycket utmärkte sig genom redighet och klarhet i framställningen, fom genom den sanna och upplysta medborgerliga anda deri rådde. Det hela of förs swaret för tryckfriheten fulländades genom det tal, fom hölls af Nils Månsson; detta war icke något skriftligt anförande; det war en improwisation af den werkligt Swenska Bonden, i hwars hjerta intet swek bor och som innerligt känner, att han är en man för sig, och icke wet någon högre lycka än den, att såsom sådan åt hwarje medborgare i det älskade fosterlandet funna gifwa ett redligt handslag, och alltid wara säker att lika trofast få det beswaradt. Det war ej dictionens prydlighet, ej logikens