— 2 TFJFJTFrr ESF bwilka förr eller sednare skulle medföra def upplösning. Det tillhörde derföre hwarje rättskaffens Medborgare att motwerka hwarje försök att bereda oenighet. — Friherre Anckarswärds reflexioner i anled: ning af 109 S. Regerings-Formen, och def påftående att få Bewillningssumman i förwäg bestämd, anser Friherre Cederström utmärka en owäntad okunnighet om innehållet af 70 och 71 SS. R. F. samt 31 S. R. O. — Friherrn citerar widare den delen of motionen, som afser utwägen för Reprefentanz terna att med eftertryck af Styrelsen fordra de concessioner fom Folkets basta kräfwer, samt det åberopade eremplet om Tryckfriheten. Frih. hade afskrifwit den, för att icke rycka ur sitt sammanhang taflan öfwer afsigten med den yttrade önskan. Han wille fäfta uppmärksamheten på detta caracteriftika medel att sätta Konungamagten i tillfälle att erfara Folkets behof samt att kunna bewilja fFatte: bidrag, såsom wilkor för Styrelsens begifwanden i anseende till sådana Nationens fordringar, som afse lika mycket den Styrandes sem de Styrdes sanna och werkliga fördelar t. ex. sådana, som Friherrens för Forfwars-Werket. Slutligen yttrade Friherre C., att det i sanning wore högst illa ställdt med de constitutionella Styrelseformerna, om man skulle söka att widmagthalla förtroende emellan Styrelse och Folk genom de af Friherre Anckarswärd föreslagna, allt förtroende störande åtgärder. Funnes en faction, hwars hemliga syftemål wore fjambhålls-ordningens upplösning, anfåg han den aldrig funna ändamålsenligare handla, ån att söka tillwägabringa det statsskick, Friherre Anckarswärd ansåge för det constitutionella mål, dit man bör sträfwa; men Swensta Folket behöfde lyckligtwis ide frukta för fådant. Förtroendet emellan Regenten och Swenska Folket rubbades icke genom en eller några enskildas stefwa framställningar öfwer janhålls-fridet och wilkoren för den constitutionella fambålle-inråttningens beftånd. — — J öfrigt föredrogs och bifölls utan diskupion Efonomi-Utffottets afstyrkande Ber tänkande a) af en inom Bondeständet wäckt motion om rättighet för Nämndemän till skjuts och traf: tamente för alla förrättningar i tjensten. Utskottet har anfett de förmåner, fom redan äro Nåmnde: mån tillerkände, skäligen motswara de mödor, som med dessa befattningar kunna finnas förenade; b) af en motion em upphäfwande eller nedsättning af witet för försummad anskaffning of karl till refrin teringar. Stockholm d. 27 Jan. J morgon Onsdag den 28 Jan. sker H. K. H. Hertigens af Hfters göthland Dop, hwilket i anfeende till den falla årstiden, kommer att förrättas i H. M. Konungens yttre stora Sal. — uti gårdagens plena hos Riksständen öfwerlemnade twenne Konungens Hfmwerfte-Ramarjuns kare, Grefwe C. Piper och Frih. A. Stjerneld, Kongl. Mayts nådiga skrifwelse med inbjudning till Rikets Stånder, att i morgon d. 28 dennas såsom Faddrar öfwerwara H. K. H. Hertigens af Sfters götbland Ddpelfe-Akt. Til det rum, der sjelfwa Cercmonien fkall för sig gå, äro likwäl endast Tals männen jemte 14 af hwarje stånd inbjudne. Hos Ridd. och Adeln utgöres detta antal af de enligt Matrikeln äldste närw. 3:ne Grefwar, 3:ne Friherrar och 8 Adelsmän. — Det berättas såsom ganska troligt, att Regeringen, inom få dagar, till Rikets nu frjam: lade Stånder skall afgifwa proposition om upphörande af den sedan 4812 års Riksdag genom Hof: KanflerssEmbetet utöfwade makt att utan ransafning och dem inställa utgifwandet af publika Blad eller periodiska Skrifter, hwilka Hof-Kanfleren anser wara wådiiga för allmän säkerhet, utan skäl od) bewis förnärmande personlig rätt, eller af en fortsarande smädlig egenfkap. Det är allmänt kändt, att denna inskränkning, eller, rättare sagt, detta uppbäfwande af Tryckfriheten, år 1812 af EStånderna hewilljades i ett ögonblick af öfwerraskning eller mindre besinning, utan iagttagande af de förefFrifna 12 : itutienella formerna.