— AA SDSÖVMVemeee— Strödda Underrättelser. J Bremen bar den i denna Tidning förut omtalte Herr Benitien, äfwen kallad Europas Her ules, kommit illa från sitt profsiycke. Efter att hafwa utbjudit ett premium af 25 R:dr i Luisdorer ifl den, som kunde öfwerwinna honom, framstod en Soldat af Hanscatiska Bataljonen och mottog ite naningen. Kampen lörjades; men då Venitien, genom en stöt för magen hade uppretat fin motfråre vare, saalade denne sina krafter, grep Herkules i skuldrorna och kastade honom till marken. Seger: serren föll wäl ocksa, men kom ofwanpå, fattade Herkules i håret och höll salunda hans hufwud ex tund emellan sina ben. Pulliken isynnerhet på Gallerict, utbröt nu i ett wäldigt hurra och Ridauen naste falla. Venitien wägrade sedan art betala, men han måste fålla borgen tills saken hinner af söras. Hans ifwerwinnare, fom år ifrån Darmstadt och Slagrare till profcssion, har bestämdt balf: wa premium till Fattiganstalten, och blef wid paraden följande dagen förd omkring i triumf af folket. En af de nyaste Resande, Engländaren Rich, bar genom grundliga undersökningar fatt det utom allt tifwel, hwarest forntidens berömdaste stad, Babylon, har stätt. Han har noga undersökt och nätt ruinerna och derigenom öfwertygat fig om riktigtigheten af Herodots berättelse, fom oef rifwer Staden selunda: att den war en fyrkant, deraf hwarje sida war 3 gecgrafiska mil lång, och intog får edes ctt rum af 9 qwadra:mil; murarna woro 50 alnar tjocka och 200 alnar higa, Beluss tempel, sedermera kalladt Babylons torn) räckte ännu 50 alnar öfwer murarna. Af detta torn stär ännu ett tort siycke qwar, oh Rich fann få wäl dettas dimensioner, som byggnadssåttet och materialen alldec es öfwerensstämmande med den Grekiska Geografens berättelser. En stad, fom fordom lår hafwa råfnat nära twå millioner inwånare och som inom sina murar hade hagar och åkrar nog, för att under en belägring umbära tillförsel, tjera: nu till smrghål för en bord Araliska Köfwarce, hwilkas språk, fe der och lefnadssätt har öfwerlefwat de äldste mest blomstrande Stater. J Frankrike har man nu börjat att fabricera Tyg af papper, fom srnes wara lestämdt art ås stadkomma en fullkomlig rewolution i wår hushållning; ty tilläfwentyrs är tet ägonblic nu firbane den, då Linne och Bomulls-tygerna skola alldeles förswinna, för att lemna plats för Montgolfiers papper. Man har fett Damaftzaftiga dukar och serwietter, fom äro lika få mjuka och wactra, och nästan likaså waraktiga fom lärft. Defa ferwietter kosta ide mer ån 5 eller 6 Centimes (Il och en half till 2 Skilling), och når de äro smutsiga återtagas de för halfwa priset. Mycket stora lakan fåljas till cet i förhällande dertill proportionerat pris. Men hwad fem äfwergår all förmodan, år far brikationen af ett broderadt Tyll, fom helt och hållet år egnat att deraf förfärdiga gardiner, drapericr, balkläder m. :n. och hwaraf en qwadratalen kostar 20 till 25 Centimes (7 ech en half Ckilling).