A a R— 2 2— k 2 Cex hade inlemnat ett anförande, hwari han yrkar ett behjertande af Aktic-ågarnes belägenhet, att en pro: cent må dem af Statsmedeln tillerkännas jemte beläningsrätt i Banken m. m. Herr Gyllenkrok har de också inlemnat ett anförande, hwari han yrkar afslag af alla ytterligare medel till detta ändamål, isynnerhet på den grund, att 1823 års Ständer för sista gången bewiljade ett anslag, under bestämdt wilkor, att intet widare anspräk skulle göras. Hr Frih. C. H. Anckarswärd anförde skriftligen lika stäl för sitt afstyrkande, fom H:r Gyllenkrok, och skulle ytterligare, då frågan från Utskottet återkom mer, af alla krafter motarbeta alla ytterligare anslag för detta ändaml, yrkande bestämdt afslag för de 100,900 R:dlr fom genast affordras, i fall ice hela frågan strart borde förfalla. H:r Gr. Horn och H:r Hallenborg förenade sig med den sista wärda Talaren, — och i detta wigtiga ämne ägde ingen widare diskussion rum, ehuru H. E. H:r Gr. Platen war tillstädes — utan remissen skedde ge: nast till Statss och Banfko-Utffotten, Uti gårdagens. plenum uppläste H:r L. J. Dahlman ett skarpt anförande mot bewiljande af nytt anslag till Götha Kanal. Talaren trodde, att Nationens tålamod i denna del nu borde wara slut, och att Bolaget icke längre borde få gyckla med Swenska Folket. Han önskade, att det högst ebetänkta företaget aldrig måtte hafwa att wänta en skilling från wårt, i stulder och alla flags sanna eller diktade behof nedsjunkna, Lands gemensamma kassa. Nationen mägtade ej göra mer ån efter: skänka Bolaget Statens betydliga fordran. Sedan finge det bero på det ihärdiga Bolaget sjelft att par depit göra impossible, för att fullborda Storwerket. Skulle sådant ej ske, bade derigenom ingen nationalolycka händt; ty den nationalära, fom i närwarande fall åberopades, skulle Historien får kert anse alltför platonisk och ideal. — Från Banko-Utffottet hade Utlåtande inkommit om filfwerupp: köp still förstärkande af Bankens metalliska fond, under samma wilkor fom wid 1823 års Riksdag ber wiljades, med uppdrag för Banfko-Fullmåftige; att efter 128 ss. kurs, dermed fortfara till nåftfom: mande Juni månad. Utffottets förslag bifölls. J anledning af Frih. Anckarswärds motion angående undersökning om anwändandet af de till förstärkning of Armåens material sedan sista Riksdag anslagne medel, yttrade fig Krigs-Collegit Pre sident Friherre of Tibell samt Militår-Ledamoten i Utredninge-Departementet H:r Möllerhjelm. De slutade båda med att önska en sträng och noggrann granskning af Collegii ätgärder, för hwilka de åfwen nu i någon mån redogjorde; men då Frih. Anckarswärds motion i detta afseende icke innefattar någon detalj och ej heller bestämdt uppgifwer något misstag i förwaltningen, utan endast begär en utredning af förhållandet, torde äfwen förswaret inför Allmänheten komma för tidigt, innan Etates Utskottet yttrat fig. Att detta yttrande måfte blifwa för Krigs-Collegium hedrande, derom war H:r Möllerhjelm öfwertygad, och han kuude ej annorlunda fatta motiwet för Frih. Anckarswärds motion, ån såsom ett bemödande, att åstadkomma ett sådant tillfredsställande omdöme för ett Embetswerk, till hwilfet Friherren sjelf i förra tider stått i flera förhållanden. Grefwe A. U. Gyldenstolpe utlät sig äfwen i denna fråga ganska omständligt, med afseende å Artillerisvapnet. Han ansåg det nårmwar warande anslaget för materialen otillräckligt för blotta underhållet; och föreslog Grefwen bland annat, på det med säkerhet måtte utrönas, hwad hwarje erercice frestar på wapnen, att 2:ne Artilleri Batterier i fullt anspann exercerade på prof inför Höglofl. Stats-Utffottet; emot hwilken lustbarhet H:r Friherre Anckarswärd yttrade sig icke hafwa något att inwända; men Hir Lefren lärer ansett en få beskaffad materiel undersökning ide blott olämplig, utan till och med lagstridig. Stockholm d. 31 Dec, Kongl. Maj:t har under 13Fdennas i nåder utnämnt och befordrar