vw 1 C1UAndt 1119 Å4 2, VE UVI aWEVjtt BUVYV SMP MURIE uUrtttgu TAM Å—iuMultOttmtu Uls gifna Lagförslag; med en annan grundsats a skars möjligheten til alla partiella förbättringar, hwilka tocd ofta woro nödige, utan att man derföre skulle twingas att rubba de wigtigare allmänna principerna. Afwekel erna i 1823 årg Ridd. Ordn. mot 1919 års woro t ta ssörsta delen en ast redokiiongs förändringar. Det hlas sammonhang hade ej blifwit stördt genom den särskilda pröfningen och fantks tionen. Konungen hade således rätt mskränka sin skyldighet att antaga allt, en del eller intet af hwad fom blifwit föreslaget, få framt det helas spslem ei derigenom rubbades. Konungen wore endast af Grundlagarne förhindrad att utan Ständernos bifall göra något tillägg i de Lagstadganden, hwartill fordrades Konungs och Ständers gemensamma beslut. Nu hade ett sådant tillägg icke blifwit gjordt — ide ens någon ordförändring i de bifallne FF. of N. och A:s Förslag, och det wore ej eller Dis f dr, ott öfwerensslämmelse brast emellan dessa och de öfriga bibehållne FÅ. m. m. Friherre Jacob Cederstirö6m, H:tr P. Lefren oh Bernhard Rosenblad samt Löjtnanten Grefwe AMA, L. Gyldenstolpe yttrade fig efter samma åsigter fom H. Exellens Wetterstedt. Friderre C. anförde derjemte åttskilligt i afseende å grundlagsstridigheten af klandret mot Konungens Rådgifware i någon annan wäg än genom anmärfning hos Konflitutions-Utffottet, äfwensom Ö5:r Friherren ansåg den of Frih. Å. begårs da propesition böra af H:t Landtmarskalk n wägras; oh trodde H:r Friherren en remiss till Konflis tut onåU:frottet wara stridande mot 81 FK R. F. — Grefwe Gyjldenstolpes Tal åter ingick närmare i undersökningen om grundwalarne för det konstitutionella samhällsskicket, faran för Folkets frihet genom begäret til inkräktning på Konungamaktens område, om den wärde Talarens egen hångifrvens bet att med lif oh blod offra. fig för Konung oc Fosterland m. m. — När derefter dfwerlåggnins gen mar fulländad, förklarade H:r Landtmarskalken, att ban, för def del, ansåg Kongl. Maj:is rätt att meddela stodfästelse åt Ridd. Ordn, wa a grundad i densammeas 51 FH., bwarföre den efter en sådan stadfästelse wore gällande Lag. OM då YD:c Landtmarskalken beswurit att ställa fig Råkets Grundlagar och Rod. Ordn, tid owillkorlig efterrättelse, samt 45 F. Nifsdagå:Ordn. stadgade, att H:r Landtmarskalken ej ägde något annat föreslå än hwad fom fordrades till werkställighet af hwad Grundlagarne, Ridd. Ord . eler Ståndens Ordningar od b slut föreskrifwa, ansåg H:r Lundtmars skalken fig ide funna meddela den of H:r Friherre Anfarswärd begärda provosition, dot mile H:r Landtmarskolken med anl. af 55 I. Rifgdags-Drdn. tid Ståndet bemflåla, om det yrkade en sådan proposition. Wid den häröfwer anstälda votering röslade 126 Ledamöter Ja och 198 Nej, bwarigenom frågon för närwarande fom ott sörfallo. Uti eftermiddags plenum skedde en mängd re: feröationer mor berörde beslut; hwarafter Kongl. Mo:ts nådiga Berältelse, om hwad sig sedan sista Rifsdag i Rkkets Styrelse tilloragit, upplästas oh lLdes på bordet. — Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition om Statswerkets tillstånd och behof, affattad i form of Budget, uppiager söljande utgiftssummor, neml. för Första HufmudsTiteln : Kongl. Hof: och Clotisstaterne en få höjning från 738,549 R.:dlt 45 5. tid 748.500 R:dit Banko. Andra Quiwuds Titeln : Civils od Landsstaterne, en förhöjning från 1,8 3,808 Rdr til 1,959,500 R:dlr, deruti likwal ick innebegripet den ör Landsstaternes reglering beräknade Summa af 153,123 R:dlr: bhårs ledande fig ber örde förhöjning förnämligost från ökade löner för de bögre Civule Embetsmännen och Hef:Råtterne, samt från tillökning i foflnoderne för Tuls och Postwerken m. m. Tredje Quimwuds Titeln: Mil toires oh Förswarswerfet til Lands, hwars nuwarande ar slag utgör 3,205,063 Rdr, bar blifwit för slaget tid 3 386,100 R:dir; äfwensom Kongl. Maj:t i sammanhang härmed föreslagit en ry lönereglering för Armeen. Fierde Huimwud-Titeln : Clerccies och Lärowerken, år förhdjd ifrån 403,614 till 407.400 Rdr. Femte HufmudsTiteln : För Wetenskaperne och Sköna Konfterna, upptager en förhöjning från 26,487 R.:dlr tid 30,500 R:dlr. Sjette HufwudsT teln: Milda Stifs telfer, fordrar ett anslag af 116,400 R:dlr. Sjunde HufmwudsiTiteln : Pensionsslaterne, är förhöjd från 51.000 til 55,000 R:dlr. Åttonde Hufmud-Titeln : Allmänna oh Extra Utgifter, upptages til 527,800 i städet för 4 7,872 R:dlr. Nionde HufmwudsTiteln: Akerbeuket, Handeln och Nårins garne, år föreslagen från 113,389 til 133.600 R:dlr. Tionde QufwudsTiteln : Förswarswerket til Sjöss, fordrar ett onflag, Stadt från 1,030,025 R.dlr til 1,225,900 R:dlr. Ååmänna Indrags ningsstaten: 288,000 R:akt. Den årliga Statsregleringen år således proponerad att från och med år 1830 till nåfta Riksdag innefatta ett anslag af 8.879,700 R:elt och dfwerftiger med 525,609 R:dlir den wid förra Statssegleringen fastslällda utgiftssumman. Statswerkets årliga Jnkomster äro upptagne til föliande belopp, neml.: 2:0 de Ordinarie eller Ståndige Jnkomstecne, söåom Giunds ränto-, Kronotionde m. m. 3,749,470 Rudlr; 2:o de Erira:Ordinarie eler BemwilningåsInfonflerne ; 0) Sjö Tullsmedlen 2, 0,000 Ridlr, b) Salu-Uccifen 12,000, t) Postmedlen 370,000, d) Chars