gjord inför Konungens Befallningshaswande och Öiskoppös ELöetet. CS Mas OCT draga den slutsats, att dessa Myndigheter icke hafwa någon rätt att densamma fors dra och att den skulle fördigås wid ett sådant tillfälle som en Biskoppswisitation, för hwilten Fattigwårdsinrättningen är ett hufwudföremål? J sammanhang med hwad jag nu anfört kan jag ei underlåta att här anföra innehållet af Kongl. Brefwet d. 29 April 1761: Ho0s Kongl. Maj:t hafwer Pråfte: Ståndet i underdänighet andra: git, at eburu Tiggare Ordningen af år 1698 förmår, att hwar Soka skal försörja fina fattiga, och at de fyra öre af 1oo:de, fom betalas wid Bouptekningar, skola af Jnwenterings Männen strax lefwereras till de fattigas Föreståndare; så hafwer doc) Präste Ständet orsak, ar fig dersfwer beswära, ar Magistraten i N. dessa fate tigspenningar. fFolat innehålla, och i flera år dem icke utbetalt til Församlingens fats tiga, under förewändning, at uti Kongl. Resolutionen på Prästerskapets Alem. Be: fwår 1741 icke skal wara tydeligen decideradt, hwilkom förwaltningen af dessa fats tigmedel skal tilhåra, anten Prästerskapet eller Magistraten. Och althenstund berör: de Resolution år i fig sjelf ganska tydelia, och ännu mera styrner ofwanberörde 1698 års Förordning att Kyrfo-Herdarne skola bewaka de fattigas rått, och at qwittence på deras pro Tent Fal upwisas wid Domstolen, hwilken i Städerne ingen Annan år, ån Rådftufwun, hwars Ledamöter Hålla Ånwenteringarne; Förthenskull är Kongl. Maj:t i anlednina häraf, samt uppå Präste Ståndets tillika derom gjorde underdås niga begjäran i MNåder worden föranlåten härmed anbefalla, det Landshöfdingen hål. fer få alfwarsam hand öfwer Kongl. Påbuden och Förordningarna i detta mål, at få wäl Magistraten i R. fom de öfrige Magistraterne i Länet owägerligen til hwars je Församlings fattig Föreståndare ifrån fig lefwererar 1.8:dels pro Centen, wid Bo uptekningar fom af dem förrättas, jämwäl och få föranstalta, at N. Stads Magis strat, fom befunnits hafwa dem innehånit, genast, för hwarje hålen Sterbhus June ventering, afgifwer Räkning för fattig penningarne, och dem til Församlingens Fd: reståndare utan al inwändning, affemnar.? AÄanu en anmärkning i detta afseende: Tit. fåger fig uppbåra och förwalta alla fattigmedlen och för dem redowisa. Till fattigmedlen höra bouppteckninas procenterne Hwarföre synes då icke mer än en få: dan, nemligen: den efter H. E. Grefwe Ruuth, uti de wid Biskoppswisitationen, uppwisade och sedan till Konungens Befallningshafwande och Biikopps Embetet ins lemnade af Tit. förde räkenskaper, då Tit. uppbär alla och redowisar för alla? Högst märkwärdig är den af Tit. uppgifna orsak, hwarföre den till Gudås tjenst utdömda Hospitalskyrkan ännu ej blifwit inredd till fattigas herbergerande. Många år före Herr Prosten Hallbecks hitkomst war ett sådant beslut fattadt, hHwarr före blef det ej werkstäldt? Dertill behöfdes ju inga stora summor, då fråga ej war att uppföra palats åt de fattige, utan blott inreda gamla kyrkan till fattigrum. Lifs wäl gick sådant icke i werkställighet; men sedan wid Biskoppswisitationen en räfst om stadens Fattigwårdsanstalt kommit i fråga, så proponerade Herr Lagmannen och Riddaren Ståhle, att nämnde inredning skulle företagas. Se här Prosten Hallbecks ttrande: Såsom en orsak till min begäran att dröja med utwidgandet af fattighus fet får jag anföra, att då besörjandet af Räkenskapernas Rewision är hänskjutit uns der Landshöfdinges och Biskopps Embetena, man icke bör funna gå i någon befarts nina med fattighusets reparation förr än man efter slutad Rewision får behållningen