Strödda Underrättelser. Schumla. SÖkwer denna stad lemnar en Gngelsk Resande, D:r Walsh, följande bes skrifning: Schumla, hwarest de bästa Koppars och Bleckslagare i Turkiska Riket bo, har oms fring 60,000 inwånare och indelas i öfra och nedra staden: den öfra bebos af Turkar och den nedra af Grefer, Armenenier och Judar. Schumla har några oregelbundna förskansningar. Då wi inträdde i staden, passerade wi öfwer en djup graf, som är omgifwen af jordwallar, hwilka dock motstodo Ryssarnes ansträngningar i sista kriget. Deras stora ArmeesEyrps hade från Rasgrad dragit emot denna platt, under det Kosackerne, sättande öfwer bergen, refognos scerade förut ända till Burgas. Men Armeen måfte återtåga, utan att funna intaga staden. Jmilitäriskt afseende år Schumla af största wigt för Turkiet. Den är den punkt, hwarest alla wägarne från Donaufästningarne löpa tillsammans. Dess fästningswerk skulle wara fwas ga och obetydliga, om de woro bewakade af Europeiska truppar; men förswarade af Turkar kunna de göra motstånd. De äro 3 (Engelska) mil i längden oc en i bredden, på en af höjs der och badar genomskuren omkrets; deras widd och jordens ojemnhet förhindra deras fulfoms liga inneslutning. Det war hår, fom Turkarne i deras särskilta krig med Ryssarne uppråttas de deras förskansade läger, hwilket Ryssarne städse funno oöfwerwinnerligt. Twenne gånger trängne de fram till Schumla och drefwos tillbaka, utan att någonsin komma widare. Romana zow nödsakades är 1773 od Kamenki år 1810, efter ett blodigt flag, att återtåga från denna stad. J Florens war en bekant Ockrare, fom brukade mycket flitigt gå i Kyrkan. En dag pres dlkade Presten med få mycken nitälskan emot ocker och dem som preja ränta på penningar af