bjertat of Jtalien, slog fin fiende i detalj, upplöste def Armåer, och lät dessa fästnirgar fala af fig sielhjwa, hwilka eljest, beiägrade, skulle spilt mycket folk oh mycken tid. Detta war Napoleons nya Frigssätt, sjom fordrar mera snille och djerfhet ån tålamod od studier. Eefter Napoleons anda skulle Ryska Armeen redan flått för Constantinopels portar ; alla de fju redan intagna fållningarna stulle han ide hafwa belägrat, utan lemnot bokom sig; till det högs sta hade han detacheradt en Obserwationscorps; ow mer än en fähtning hade hun åctminstone icke ins tagit, hwuten han kunde ansett nyttig för kommunikationen; men ooftodt belägringen bare deck stora Acmeen alltjemt gått framåt; of Balkans bergsipgagar hade dan giort Alper, som han kringgått; wäl wetande, att hwarken Donaus fästningar eller Balkans trånga paj stulle worit farliga, sedan Con: stantinopel blifwit erdfradt genom en coup de main. Men Rapoleon har sörlorat förtroendet, sedan det nya frigssätt ban införde, lika mycket mif: lyckades wid Walerloo, fom det förut hade lykats i Flalien, wid Ulm, Jena, Vufterlitz och Dresden. Om Rysta ÄÅrmeen behöfwer twå eller tre fälttåg, för att, winna det stora, det herrliga ändamålet, få utrotas emedlertid Grekiska Nationen, England och Esterrife binner sansa sig efter sin bestörtning, Turkiska wäldet blifwer råddadt, och Europa siår på — fin gamla punkt. Jsynnerhet tyckes dot det Napoleontiska krigssättet hafwa warit ändamålsenligt emot Ottos manniska Porten, fom genom tidsutdrägten fan hinna organifera fina Are måeer, bwilfa ännu i denna stund funna anses såsom upplösta, emedan den nya disciplinen ej kommit til stånd efter Janitscharernes utrotande. Men wisst är, att Turkiska wäldet har flora res surser, om de rätt begagnas; lika wisst är, att det war en stor militärisk idee hos Rysta befälet, att med en Armeecorps tullika falla in uti de Asiatiska besittningarna; men för att winna ett stort och hastigt resultat, spnes från Guropeiska sidan den Napoleontiska methoden hafwa warit den bästa både i milltäristt, polilistt och humanisliskt afseende. — 2————————