Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 8 Jul. Hans Gxellens, En af Rikets Herrar, f. d. Amiralen, Niddas ren od Kommendören af Kongl. Mas:ts Orden samt Riddaren af Kongl. Franska Orden Pour les merites militaires, Herr Grefwe Claes Adam Wachtmeister, har slutat sina dagar på sin egendom Södertuna i Södermanland. Hans Exellens, som dels wid Swenska dels wid Fransta Hrlogg Flottan med distinktion tjent i 30 år, hade utaf denna tid tilbragt 12 år uti aktif tjenslgöring på siön. Han war den äloste lefwande af Rikets Herrar och af Herrar Serofimer:Riddare, fom efter Regementsförändringen år 1809 erhållit dessa wärdigheter. Carlskrona d. 4 Juli. Sedan i Torsdags d. 3 dennas hafwa Carlskrona Jnwånore den glädjen att inom stadene område hysa Brödrafolkens älskade Kronprins, och Flottan fin StorAmital. Kononernes dån förkunnade fl. 7 på eftermiddagen Hans Kongl. Höghers ankomst. Sjös ArtilerisCorpfen8 härwarande Bataljon paraderade och Flottans samt Stadens Autoriteter woro H. K. H. till mötes wid Stadsrorten; men högre än alla ceremonjer hyttrade fig den lifliga fröjd, som intog folkmängden wid åsynen af den Furste, som utgör Skandinavernes borp och stolthet. J dag på morgonen kl. 8 begaf fig H. K. K. til Sjö-Koftelet Kungsholmen, för att öfwerse fortskridandet of arbetena på denna wackrka fästningsbyggnad. Återkommen derifrån öfwerwar H. K. H. någre manåöwrer of Flottans Sjö-Artileri-Corpe, sedan kanonsåalut från Kungshals batteri H. 12 förfunnat dagens högtid, såsom H. K. Höghets Födelsedag. Middagsmåltid täcktes Hans Kongl. Höghet intaga dos Befälhafwande Herr Amiralen och på aftonen med fin höga närwaro nådigst Hedra en of Bors gerstapet arrangerad bal på Stadens Rådhus. isby d. 28 Juni, En förfärlig skogseld, fom för omkring 14 dagar sedan utbrutit på Fårön och det så kallade Avanäset, fortsätter ännu fina bärjningar, dock numera allenast inom den frets man medelst gräfning inringadt; men man fruktar att, i händelse slormwäder skulle intr äffa, äfwen detta försighetsmått ej är tillräckligt att hindra eldens widare kringgripande, isynnerhet som man förutser, att alla bemödanden till dess släckande på en längre tid lära blifwa fåfänga. — Den ibärdigaste torrka fortfar ännu alltjemt att öka wåra bekymmer för wåcsädet, och föga finnes mera något hopp för Landtmannen bår i Prowinsen att ens få någon skörd af detta sädesslag — en Md så mydet swårare, fom ban måst anwända fina vtterfta ansirängningar til sielfwa utsädels erhållande. ——— Nn