ma åtgärden, sedan gewäret är en bössa; wårt behof hindrar det äfwen, når derigenom uprs fostringstiden blir för lång, och lyckan skall göras tidigt, oh då få mycket mer rimmarne bes döfwas, fom att fremmande fpråfen hos oss blifvit nödwändiga wettenskaper och slösa bort tis den. Man fär då wara nöld i moderna tiderna med den soppan, man sjelf tokar och bes öfwer. , So J gamla werlden skulle ungdomen endast lära lyda, efter allt då ansågs wäl uttänkt. Nu år ingenting wäl uttänft, od hwar och en bör lära fig sjelf tänka. Fordom brufades opinios ner och en stadgad Religion. Nu är man förgjord, om man ej lärt mensklighet och matematik. Hädanester tyckas inga pretentioner gälla, utan blir det nödigt lita på ingenting annat, än på säterhet i mått och wigt, heder i uppförandet, mättlighet i åran, otröghet i wänskapen och godt ögonmått på framtiden. Tid allt detta behöfwes delning: och sammanslagningskonsten, med ett ord: en hjerna, formad mellan pärmarne på Euflides. Utt Fnrättningars tillskapande skall man stödja sig på en fast och sannfärdig sak som är den, att man aldrig bör begära i hwardagslag genie eller underwerk. Sådana kunna finnas som bestrida lika lätt och wäl alla yrken, men när detta behöfs är straxt ett tecken till elak sammansättning; man dör ämna sakerna til ordentlig tågordning. OLOV—4n— edesm——