mål, Mt wår Regementsförändring skulle leda. Hela konsten har warit att I detta afseende uppföra fig enligt pligt och klokhet. När wi först stadgade wårt beslut att wåga es gementsförändringen, gjorde wi oss äfwen till föresats: att dess olyckliga följder endast skulle drabba den eller dem fom wållat wår olycka, och att wi skulle återyålla all yäftig skakning, al wåldsam brytning, hwars utgång berodde på slumpen och aldrig utan enskildas lidande tunde aflöpa. Denna föresats trogne, hafwa wi i wår Regeringsform antagit och stadgat grunderna för en tillkommande bättre Statsinrättning, och öppnat en Laglig wäg för reformens merts ställande. Denna grundsats trogne, hafwa wi i successiva cessioner af wåra priwilegier sökt att betyga wåra tänkesätt, men återhålla al wåldsamhet. Denna grundsats trogne, hafwa mi uts red? begreppen om priwilegier, afskliljt dem fom höra til egendom ifrån dem fom höra till pers soner. Då wi föga aktat de sednare, hafwe wi med kraft förswarat de förra, men afhändt of såsom Stånd den exclufiva rättigheten att dem njuta. Omstöpningen af jordens priwilegier år således ide mera en enskild priwilegiifråga: den år en Samhällsfråga, fom genom tlota ions trakt fan når fom helst bringas i ordning. Denna grundsats trogne, skola wi aldrig afstå att bereda Swerige en tryckfrihet, hwarigenom upp lpysningen skall spridas, sanningen återwinna fin rått, och alla reformer med lugn werkställas. Dessa grundsatser trogne, skola wi, wid för reftående reformer, willigt och owilkorligt uppoffra at personligt, men äfwen med fraft emotstå allt wåld. Wi skola förswara äganderätten, och ej tillåta att den störes, men wi skola gerna ingå I jemkningar fom genom ersättning, och genom friwilligt medgifwande funna göras, och återställa ordningen, få att ändamålet winnes utan enskildas lidande, Desse grunda fatser trogne, skola wi, når en gång en ny representation på giltiaa grunder blifwit utarbetad, befordra def införande. Denna utarbetning of giltiga grunder till en ny reprefentation — för att nyttja Landshöftingen Ce rwerströms nyss citerade ord, följde också inom twå månader derefter, uti det Betäns kande, fom of Konflitutions-Utffottet afgafs i ämnet; och detta Betänkande, hwilket wi flera gånger åberopat, wisar att nitet för en ändamålsenlig Revresentationsreform då ej war mins dre lefwande å andra sidan, ån å Grefwe De la Gardies sida; ehuru förhoppningarne, fom få Hin lemnades att reformen wid nästpåföljande Riksdag skulle införas, tywärr äro oupp: yllda ännu. Efter anförandet af alla dessa bewis på den anda och de tänkesätt som enhälligt lifwade Ridderskapet och Adeln år 1809 och 1810 F), få fråga wi ännu en gång: i hwilket ljus, i dwilken dager skulle ej detta Stånd för när warande wisa fig, om Reprefentationsres formen just hos det skulle nu röna ett oö werwinnerligt motstånd? Om hwilken skulle, efter få lysande exempel, fom ännu äro i friskt minne, funna tro Ståndet eller def plus AA an af ett tänkesätt, få beskaffadt, fom ett slikt motstånd skulle utmärka? Ätmins ne e wi.