yhwad framför ollt focdras bos den andlige författaren, denna warma bierlligbet, denna rena andlig: Het och denna sanna onction, fom tillhört och utmärkt, fastän i olika grader, de ypperlige mån, Hhwils fa samtid och efterwerlo wälsignat oc ärat såsom flora Författare och Talare? — Eller, om Do: toren, såsom ofta händer, sätter fig öfwer eller under dessa fordringar, och mil endast ur den enfal: diga menigheten hafwa fina läsare och domare, så kan åter frågas, hwar i Doktorens arbete man upptäcker den enfaldighet, det åsidosättande of klädsel, spänning oh swasseri, — den ledighet och fris het, — den öppna otwungna ton, som den ärlige och sig nedlåtande mannen alltid iakttager i sitt framträde för enfaldiga men goda wänner. Allmän resigiös sanning, i mål betänkta passade och fås dade ordalag och i någorlunda logisk ordning framhafd, men kanske något hårdt tillskufen fter Spmboukens snilk, kanske mera blorig än anden tål, och hjertligheten af ett Hierta, fom tyckes ide klappa frifft i bröftet, utan hänga fom ett lammilinn utan på detsamma, — det år wäl sådant, fom ut: mårfer Wåhlins arbete, och det år wäl fådant, fom Recensenten wil hafwa antydt och bewisadt med det flyde, han anfört, och öfwer hwilket han kastat fig med all ironiens ilska och finhet. Recensenten, fom synes wara någorlunda bekant med både äldre oc nyare mönster i det yrke, hwarom fråga är, kunde ju ba tillkännagifwit denna bekaniskap, utan att göra det til Doktor Wåbdiins förödmjukelse, i fal ite just denna låg för Honom såsom ändamål, och om få år, får Re censenten förlåta, att man offentiigen förklarar hans förbålande omoraliskt. Det må wara, att Dofs lorns litteråra rykte ide fan härpå mycket förlora, emedan det ide tagit den storlek, fom frude funna serdeles förminskas; men arbetet år dock ide att förakta, oh — det år widlyftigt, följaktligen för Doktorn kostsamt, följaktligen swårt att afsätta förut och swårare härefter, följaktligen Doktorns förs lust på detsamma till en grad beredd genom Recensentens sötsura omdöme deröfwer, och detta innes fattar det omoraliska, på hwilket Recensenten fon ingenting winna, och för hwilket man önskar att Recensenten icke ställt fig i answar. Har R censenten, jemte annat, åsyftat att roa Publiken rå Dots torens bekoslnad od inbidat fig, att den ide skulle weta rått bedöma fådan flags qwickhet, få hor Rec. nfenten bedragit fig, ty man kan försäkra, att Doktorens postilla belre läses och gör mera upp: byggelfe ån den framiryckta sitliga recensionen deröfwer. Man får dock läsa en mängd skrifter, hwilka wida öfwerträffos af D:r Wåblins postilla, och i detta förhållande kunde Recensenten utan förebråelse tagit fin tysilnad på samwetet. Mången gammal gumma t. er. kunde ju ha giort en störd of ånger och salig tro på det fält, kring hwilket Recensenten gör fin cavalcad, och för hwarje språng slår en hand full gift på de bleka blommor fom der wåra, — Harmen gör oss här mer wåls taliga än wi borde wara; men det är ej godt att hålla fig i fyr, då det gäller en postilla. — Mäns gen funde, wilja wi fåsa, och mången skulle bafwa dragit noua af Wåhlins postilla, om ide MRecens sentens ldmska satit föregått Recensentens anwisning på slycket om ålderdomen m. m. — föregått bokens önskade utipridning. Hwad wi nu anfört, kan synas någon till fullo så förhinderligt, som Recensentens uppjagade pris, för framgången af Wåhlins arbete, och wi tillstå, att D:r Wåhlin ide eller hos oss kommit i någon förbindelse — om icke i den, att bewisa oss motsatsen af wårt påstående; men wi anse en hwar och således äfwen oss förpligtade, att utan twekan möta den oförskämdhet, som i så många rigtningar wil göra fig gällande i wåra dagar, — fom gäckar förnuft od sanning, och retar de freds ligafte finnen att til deras förswar resa fig til strid. Det more endast den oblyghet, fom kunnat på aåwar bermma eller med god smak låta berömma fig tid en sådan ytterlighet, — det wore egents ligen blott den, fom kunde finna fig sårad af wår Erinran; men det må gå dermed huru fom helst; wi hoppas dock, att den innehåller uttrycket of ett allmännare tänkesätt, än Doktor Wåhlin och hans Recensent må wilja medgifwa. D (ö(GdsOff