Jnsändt.) På min resa genom Helsingör börde iag på ett öppet Wärdshus berättas följande Historia: För omfring 6 år sedan blef ett ufmärkt wackert Guldur bortstulet, hwilket man för ett och ett halft är sedan anträffade hos en Jude, oaktadt man bode borttagit Guldboetten, och, för att göra det oi genkänneligt, försedt det med Silfwerdoett. Man hade länge misstanka på Juden om urets orige tiga åfomfi ; men funde ide få rigtig reda derpå, förr ån en ung Urmakare förbluffade Honom, och i hastigheten förmådde Juden att gå med till ägaren och till honom öfwerlemna uret; men ges ren wille ide emottaga det, wan erinrade, att den sörewista klockan ide tillbörde honom, emedan den ite war af Guld, hwarpå Juden swarade: det wet jag nog; men det år ändå M. His klocka, och ywad guldet angår, så wil jag godtgöra det med 50 Rbdir. Ägaren swarade åter: Jag fan ju i alla fal ide emottaga uret; ty det år efterlyst i Awisorna samt stölden kungjord i Tidningarne och genom teumslag. Juden fortfor att bedia, det saken skulle förblifwa dem emellan, emedan han nog wisste, att wi hade en het Polesmästare. Ägaren tog emot uret oM bragte det til Polismästaren, med underrättelse om det förefalma samtalet: bwatröfwer denne Herre blef mycket förtörnad. Ett förbör blef bålet, od derwid siodnade saken. På längre tid hördes ingenting widare af, oh ägaren gick derföre til en Jurisl, fom skickade den förre til Polismåfiaren, för att onhålla om utskrift of Protokollet; hwilken ej bekoms, förmodligen of den orsak, att något Protokoll öfwer förhöret ej bål: lits. Dagen derefter blef sörhör inför Protokollet, men dermed upphörde widare bandlåggning of ärendet. Jurislen wände fig till högre ort; men fit til swar, det han borde betänka, att här wore fråga om en mans ära; men Jurislen bade tiktigare begrepp om männers ära, oh förmente, att en man, fom tan begå ett få groft fel, ide fan råfvas til männer of heder och böll fig fast wid det Danska Lagbudet, fom tydligen säger: :hvor man finder fine kasser, finder man ogsaa tieven. — På forutnämnde sätt har denna sak bwilat i längre tid, oaktadt det år upplyft, att Juden inne: bade det stulna uret och wille med penningar betala det borttagna guldet. Ett få långt dröjsmå med beifran of ett grofi brättmål bar wäckt almän uppmärksambet. N. B. Fnsändaren kunde icke of bwad som för tillfället talades, få nöjaktig reda, uti bmil ten stad förut beskrifne händelse fig tilldrogit. ——— — — ——ö—— ALL