J afseende på första Målet år märkligt, att i Qulstoftas Paftorssarkif finnes en bilaga, fom framlidne Professor Fare bfogat fin ansökan, att Församlingarne måtte erlägga Hetgons skyld ), oh denna Bilaga war en Akt af framlidne HåradssProften Klintebergi Herstöf, hwars med stycktes att för längre tid tillbaka hade Pastor efterskänkt Helgonskylden emot tillstånd att få bo i Landskrona. Det lår dessutom wara fändt, att månge Pastorer wid Consistoriella och Patronella Pastorater uti Skåne nödsakats eftergifwa en och annan af sina rättigheter innan de funnat få löfte om kanelse. Sådane Pistorer gifwas ännu i dag. Beträffande det andra skälet, om det bör kallas få, är Helgonskyldens betydlighet fnaras re ett skäl för ån emot def bestämmelse til byganadsskyldighetens utgörande. Tv den kunde då årligen spara ett öfwerskott tiden fond för nybyggnad. Att Helgonskyldens belopp är olis fa, förklaras af samma orfaf, fom wållat Tiondens olikhet. Den skarpsinnige Hårads-Proften Schartau uppgaf dock wid 1814 års Prestemöte ännu ett skäl, då han anmärkte, att det är få mycket fynbarare, att Församlingarnas Helgonskyld ife haft någon gemenskap med Kyrkoherdarnas skyldighet att bygga fina Prestegårdar, fom den flera sekler äfwen blifwit erlagd både till Församlingarnas Klockare och Städernas Skoles betjente. (Fortsättes.) ) Orsaken, hwarföre till Quistofta ej finnes Helgonskyld, år emedan Quistofta från uråls driga tider war Präbende tid Helsingborg, der Paftor haft oh har Embetsgård, då det således war consequent, att från Präbendet ingen Helgonskyld utgick.