Anekdot er. The Times för den 13 Now. innehåller följande, ur The Harmonicon lånade, sälsamma ortikel: Fråga har nyligen uppstått, duruwida Fru Catalani äger en dubbel exytens, eller huru hon eljest kan hafwa den utomordentliga gåfwan, att sjunga på samma timma dåde i Stocholm och Augsburg? Anledningen härtill war en annons i flera tioningar om en konsert, fom af henne stulle gifwas lumma afton i båda dessa städer. Ett par ord torde wara nog att upplysa denna hemlighet. Den Stockholmsta Catalan: år gift med en broder till den werkliga Catalani. Zon äger någon sångtalang och drar stundom fördel af namns likyeten med fin swägerska; åtminstone om solket mile låta bedraga fig, bepöfwer hon ej göra något för att foga det ur fin mwilltarelfe? Hade du kommit en timma förr tid fladen, fade den ene till den andra, få bade du fått det nöjet att fe den nannkunniga Madam Catalam. Ty för en Half timma sedan for Hon djwer til Helfingda Når jag ide kunde få höra Henne, swarade den andre, år det mig alldeles likgaltigt, om jag nånsin får je Denne, J ampeende dertill, aft Patronella Pastorater plåga besättas med unge mån af wackert utfeens de, som på en gång få hustru och Pastorat, anmärkte en gammal lärd Comminister, att han derom finge säga, fom en wiss wärdinna fade om spöket, hwilket grasserade i hennes salong. Ty det båns de fia, att en yr sludent, fom tagit ett lakan Öfwer fig, ide låt fig förjaga huru mycket hon ån läste; men jedan hon fått höra af någon, att spöken förjagas af hanegal, få gol gumman i sutället of alla krafter, hwilket med örde den werkan, att sludenten för bara skratt måste taga tid flyften, Sedan uns derwisade Gumman få många hon råfade, att det hjelper slätt intet att funna läsa; det tager långt bättre, att funna gala; oc deruti instämmer också jag, fade den gamle gråhårige Comministern, med fina många meriter och fin fora lärdom. -—