Plymouth d. 20 Dec. Llinjeskeppet Genua är efter en 27 dagars seglats hitkommit från Malta och har medfört de jordiska qwarlefworna af def Kapten Bathurst. Med samma frepp hafwa wi erhållit många intressanta närmare omftåndigbeter rörande det stora sjöslaget mid Navarino. En oerhörd mängd menniskor hade samlat fig för att fe skeppet och def mans skap, hwiket få ärorikt medwerkat och mer än alla öfriga hade lidit wid träffningen. Allartalte med beundran om Amiralens uppförande, som under hela slaget befann sig på fördacket och swängde fin hwita hatt; han ungdgick liksom genom ett underwerk den frukranswärda fanonels den. Kapten Bathurst blef redan i början af träffningen sårad och erhöll sedermera ett tors täschskott genom lifwet; men lefde dot ännu elfwa timmar. Kort före fin död besöktes han af Amiralen, fom fade til honom: Rå, Bathurst, om Ni dör, få dör Ni årorik ; hwarpå han swarade: Fag skall dd, oh snart, jag tänner det: men, Codrington, jag hoppas att Ii tåns fer på mina Officerare. Detta lofwade Amiralen, tid stor glädje för den ddende.... De begge Turk. Linjeskepp, hwilka råkade i träffning med Genua od Albion, woro efter slaget på det rysligaste tilltygade; hwarje hade 800 man om bord, hwilka nästan ala antingen omtommo eller blefwo fårade. Albion Hade i början order att förstöra dassa skepp, Men erholl fontraort er, för de ännu wid lif warande Turkarnes bedröfliga tilhtånd skull. — Skådefpelet efter slaget beskrifwes of en bland wåra Officerare såsom fruktanswärdt majestätiskt. Klockan 6 och 20 mir nuter hade skjutningen upphört, fienden war på alla sidor fullkomligen slagen, och, med undans tag af de begge nämnde linjeskeppen, en fregatt och några smärre fartyg, alltsammans drifwet på strand, försänkt, uppbrändt euer ännu brinnande, Natten bortskymde åsynen af flera ius sende döda och sårode. Det war helt och hållet lugnt och intet ljud lät höra fig, utom ett och annat skott från Kastellet. hwilket ännu mera förbdjde skådespelets högtidlighet. Hamnen, ännu några få timmar förut liflig och ful af larm od) stoj, bar nu blott spår af förhärjning, biwils fen tid efter annan blef synlig genom ljuset af de uppflammande lågorne från de brinnande skeppen. — Man berättar hår många hjeltemodiga, äfwenr om till oh med flera komtska drag ur detta rysliat fröna Orama. Herr Grev, en Midshipman, blef skjuten I armen och måste låta afskära den wid leden; då Fältskären fom för atr företaga operationen, ropade ban til hus nom: Pugs till, Broder; skynda dig! leken år blott til hälftren förbi, jag måste ånnu en gång slåss med de farlarne. Man tillät honom emedlertid ite att återkomma på fördådet, — En Matros måsle låta afskära ena benet; en annan kastaste det öfwer bord, då ropade den förs ste fill bonom: ÅF ta dig, iag skall anklaga dig för Kapten; hwem bar tillålit dig att kasta mitt ben med stösweln öfwer bord. — Twenne Greker woro på ett Turkiskt skepp bundna med fedjor wid en kanon; skeppet sprang i luften, men de undfommo emedlertid och) simmade öfwer till oss, serverade med största werksamhet wåra kanoner och blefwo satte i land wid Navårino. — Uftonen före slaget war alt få wäl förberedt på flottan, att de fleste Engelska Öfficerare författare fina testumenten, innan de begåfwo fig tid hwila.... .. Då Turkiska Amiralen efter slaget gick ombord på skeppet Asia, fade han med den största köld: det kommer att kosta mitt bufmwud. Turkarne hafwa förlorat minst 10,000 man de bundo fina konstaplar wid fas nonerne od) kastade fina fårade, få snart de woro obrukbara, öfwer bord! — — ——— ————— —— — —