Bennickemask. e . . För öfrigt finner man det öfwerflödigt att omnämna någon enskilt af Herr Wietings lyckliga kurer, med mindre omständigheterne skulle göra sådant nödwändigt, men hoppas att hans utmärkta wittnesbörd och duglighet, i fin metit, will i framtiden förskaffa honom den aftning, hwilken han som Läkare och Wetenskapsman förtjenar. i Om ban i Malmö kallas Professor är något hwad man icke wet, men denna uppgift är wäl hämtad från samma hand, som för att skada Wieting i sin praktik, tillåtit sig öfrige osanna uppgifterne. Köpenhamn den 28 Cktober 1827. Den anonyme författaren till denna från Köpenhamn daterade uppsats synes påräkna en likså widsträckt frihet i Swerige, att låta trycka personliga smädelser, som den Wieting på? räknat, att få utöfwa sina qwacksalfwerier; men för angrep på menniskors kroppsliga måls färd, få Qwacksalfware sjelfwe answara; för angrep i Tidningar på menniskors heder och. åra, åligger answaret i Swerige Lidningarnes Redaktör. Derföre, då författaren beskyllt Infåndas ren af annonsen, rörande Wieting, för att wara en baktarare, och för uppenbar osanning, få hade hans uppfats ci bår blifwit införd, om den ej wore af den beskaffenhet, att den mweders lade fig sjelf, och i hufwudsaken befråftade den angripne Jnsändarens uppgifter. — Hwad som i en offentlig Tidning yttras, kan aldrig få namn af baktal, och författaren Har ej wisat, ja icke ens gjorf troligt, att Jnsändaren anfört något osannt. — Den anonyme smädaren har e funnat neka, att Wieting blifwit fom Qwacksalfware, äfwen af Högsta Domstolen, dömd till 30 dygns watten och bröd, samt till landsflvkt (ej blott till att lemna Köpenhamn, som han ofannt anför, att Jnsändaren sagt, förmodligen för att inbilla den mindre uppmärksamme Läsaren, att det war blott från Köpendamn och ej från Danmark, som han blef dömd att af: föras.) Är det mwål troligt, eller fan det af denna orediga uppsats göras troligt, att i ett så upplyft land, fom Danmark, en person kan blifwa af sjelfwa högsta Domstolen dömd til 34 dygns watten och bråd samt landsflokt, fom år få förtjent, att def Furer i mångfaldiga sjuf domar och i almänhet i sådana, hwilka landets större Läkare förklarat för obotliga, haft der lyckligaste utgång och fom derom för Högsta Domstolen i Köpenhamn framlagt de mest bewisan de attefter, en Man, hwars utmärkta wittnesbörd och duglighet i fin metier författaren hop pas will i framtiden förskaffa bonom den aktning, hwilken han som Läkare och Wetenskapsma förtjenar. OM om, fom han påstår, ett sådant Domslut äger rum, äfwen om den mest be römde utländske Läkare befattade fig med praktik I fin wetenskap, så wira han ej i Danmar underkastade fig den befalta examen eller erhållit annan officiell tillåtelse till dvlik praktik, hwar före har ej en så utmärkt Läkare och Wetenskapsman wågat underkasta sig en sådan examer helst då han ej förut war examinerad eäkare, och är det wäl troligt, att en så lycklig Praktifu och så stor Wetenskapsman ej kunnat få officiell tillåtelse att praktisera, utan för bennickemast och icke en gång det utan Läkares uppsigr? — Dess våstående, att hwarken Professor Wend eller någon annan Läkare bittills har kunnat anwända Wietings medel med nytta mot Bennick mask, är ingen rekommendation för detta medel, och man får anledning fråga, huru wet ba det, samt om denne anonyms trowärdighet kan komma i jemförelse med en så högaktad och b mans, som Prof. Wendt, hwilken offentligen i tryck framkommit med sina uppgifter etta ämne. — tres