samma ohm det beror ju af er sjelf att rättfärdiga er och wisa, att angifwelserne ej mora digtade. Kan Ni det, få behöfwer Ni iu ej frukta för reconventiond-talan, hwilken blott kommer i fråga, då en angifware brifter i bewisning. Kan Ni det åter ide, få måste Ni iu tillstå, att Ni i otid uppträdt såsom angifware inför Allmänheten, och edra angifwelser äro ju då smädelser. Detta od ingenting annat sade jag er — och häröfwer har Ni blifwit så uppretad. Jag tadlade aldrig ert förslag om konstituerande af Almänna Sakförare. Nyttan deraf, om några förändringar iakttagas, inser jag lika klart fom Ni; men det fon aldrig falla mig in att föra befordra en god fak på sanningens befoftz nad, det wil hår säga: genom obewista och troligen obewisliga angifwelser. Ty wärr! hafwa wi exempel nog på skadligheten af nuwarande slälning; men för det flere i en samhällsklass uppföra fig mindre wärdigt, ödc mon ej kasta skugga på alla. J hwarje klass inom Borgerliga samhället finnas mindre goda menniskor; men blott den orättwise fördömer derföre det hela. Ogerna widrörer jag den delen af wår steid, hwaruti Tit. Groothe få oskyldigt blifwit inblans dad. Utan att känna hang personliga egenskaper tror jag dock ert omdöme om honom, emedan jag. gerna will tänka det bäsia om hwar och en, och uppriktigt tan jag försäkra er, att mid tankan på en redlig man mitt samwete ej uppreser fig och jag förnimmer hos mig ingen annan känsla, än den, fom födes af en innerlig önskan att funna likna honom, Ert yttrande, att ingen war redligare och lagkunnigare ån han, säger ungefärligen detsamma, fom att han war den redligaste oh logfunnigas sie, ehuru det ide utesluter möjligheten, att flere funna wara lika redlige, fastän en sådan möjlighet nåra motsäges i åtstiuiga edra andre yttranden, Ware det alltså öfwerenskommet, att Tit. Groothe (j mera nämnes i mår sirid. Jag anser of slyldige honom denna uppmärksamhet. Hwad Ni, M. H. yttrat emot mig personligen ursäktar jag gerna, emedan jag fjelf met bäst, att Ni iust derigenom ådagalagt, att Ni ej känner mig rätt. Min en gång fattade föresats, att blott med hancdlingar wederlägga sådane beskyllningar, blir jag äfwen nu trogen, helst ett förswar hår skulle funna kollas sjelfberöm, och detta afskyr jog fom pesten. Lätteligen skulle jag funna giswa er lika hårda och kansie mera swidande flag of satirens gissel, om jag ej hatade att leta med andras heder och goda namn, Hwad Ni om mig hopsamlat, må Ni gerna kungöra. Jag fruktar ej ett dylikt anfall; men glöm ej derföre hufwudsaken, få wida Ni på rent alfware wil fullgöra er skyldighet att slyrka angifwelserne i N:r 9, hwartill jag nu å nyo uppmanar er. Hatare af Paskiller. —— — — —T— — i På det att den del of Allmänheten, fom besöker Staden Landskrona, ite må blottställa sig för olycor och ledsamheter, eler att dels emottagas med skarpa skott och dela få plikta för 2 — 2 A — SM Ah Aa