WQA ———— Politisk Betraktelse. (Uv Granskaren. utaf en, för några dagar sedan, uti YPoftz och SnrifegsTidningen införd officiell artikel, bar man funnit, att Norriges Rikes Statswerk för förlidet år befann fig i få godt skick, att, sedan alla kända och påräknade, äfwensom opåräknade, utgifter blifwit bestridda, räntor och afbetalningar på Statens skulder icke oberäknade, Norrska Stareskfafan dot, wid årets slut, baft betydliga medel:befvaringar att upplägga. Denna intressanta underrättelse har ide kunnat annat än åstadkomma den behagligaste sensation i det land, som med Norrige numera är så nära förenadt, och som, i det hela, med sistnämnda land blott har gemensamma intressen. Det är af alla tiders historia kändt och erfändt, att derangerade finanser wålla Staters undergång, och att deremot ett i god ordning försatt Statswerk, som wäl bär sig, bildar den säfraste ga: ranti för ett fortfarande sjelfbestånd. Men om detta vga förhållande i Brödrariket, fom för deg Lagstiftande MRationalsNRes presentation ide gerna synes funna hafwa warit någon hemlighet, på ena sidan ingifwer oss Swenskar en stor och werklig tillfredsställelse, så torde det på den andra böra ursäktas of, om wi derutinnan finna en stark kontrast med den anda, fom lifwat nämnda National Reprefentas tion under det i detta år hållna, oM för twenne månader sedan slutade Storthing. Det är nemligen ända till öfwerflöd bekant, att detta Storthing, med en nästan beuns dranswärd ihärdighet och ståndaktighet, dels helt och hålet afslagit de Regeringens propofitios ner, fom åsyftat någon ny Statsutgift, dels i hög grad hushållsamt prutat på de Statsanslag, dem det ide gick an att aldeles afslå. Lira bekant är det också, att, såsom skäl till alla dessa wägranden och nedsättningar, blifwit anförda: Statswerfets tryckande belägenhet, ofördelaktiga konjunfturer, och hela landets, i financiellt afseende, brydsamma ställning o. s. w. Huru will man, frågar måhända en hwar, förena detta wäl reglerade Statswerk, detta runda öfwerskott af Statssinfomfer emot Stats-utgifter, med denna få ofta repeterade klagan ö fwer nöd, brister och förlägenhet? Huru skall t. er. Storthinget funna undgå mindre fördels a ktiga omdömen af famtid och efterwerld, då det, twertemot Regeringens önskan och propofition, beslutat ett twärt afbrytande utaf Slott2:byggnaden i Christiania, af den orsak, att medelsans skaffningen dertill alldeles öfwerskrede Statens tillgångar, enär det nu synes, att Statens bes sparda medel wid förlidet års slut stego till wida mera än hwad Slottsdbyggnadssarbetet på fles re år skulle kosta? Wisserligen år det ett stort fel, att i politiken öfwerdrifwa fina moyenger, äfwensom fis na förhoppningar, att skryta öfwer en kraft som man ej äger, och att gifwa fig en stolt attis tud, den man ej förmår i längden bibehålla. Obehagliga wederläggningår följa också alltid på få beskaffade osanningar. Men få fan man just icke heder inse bwartil det skall tjena, för en Stat mera än för en indiwid, att göra fig Mera arm ån man werkligen år, att midt under ett tryggadt fredslugn, och då Nationen är helt och hållet öfwerlemnad åt sina egna krafter och i ostördt begagnande af alla fina resurser, framställa henne såsom trockt och förlägen, rådlös för betäckandet of fina utgifter, under det hon år sysselsatt med att samla öfwerskott. Dessa reflexioner framställas utaf en fom nitälskar för Norriges wäl, def åra oc fielfs ständighet, likasom för Sweriges. De äro icke giorda i afsigt att förbrylla eller wederlägga den Norrska sakens entusiastiska anhängare, icke heller för att säga någon artighet åt dem som de funna gina Norrka Representationens politiska grundsatser Det är hlatt för att midr