A ÄEE— Anekdot. (Jnsänd.) Då den lärde och snillrike Doktor Lanärus waldes till Revisor år 1800, blef Prosten Swanander såsom den tidens wittraste man i Stiftet anmodad wid en middagsmåltid i Lund i närwaro af Hela AMtademisStaten, att å Presterskapets wägnar hälsa Lanärus med en skål. Genast steg mannen upp utan besinnande och orexade på wers; men Jnsändaren påminner sig ej mer deraf än den sista strofen, fom lydde få här: Tag sex tag tolf, tag faffesfannan, men går gock kursen fen på sned, få flår jag dig för pannan. Med skäl fan en senare tid anmärka, att efter Swananders åsigt skulle det hafwa blifs wit flera än Lanärus, fom det missödet drabbat, att få ett flag för pannan. — Ty furfen har sedan år 1800 juft ide hållit fig al pari. Sedan Swanander slutat fin rimmade oration, uppsteg Lanärus och beswarade den på öljande sätt: fu ! Bland Greklands Hjeltar war störst Alexander, Bland Hybys Poeäter år den störste Swanander. Men ögonblicket inverterade Swanander: Bland Greklands Skalder war den störste Homerus, Bland: Willands Hjeltar år den störste Landårusd. Man fann inversionen träffande, emedan Lanärus mar utmärkt genom en owanligt reslig kroppsgestalt. Man tilldelade allmänt Swanander priset i denna Olymdoiska täflan. Också har Swerige aldrig haft ett mera improvisatoriskt snille, än Swanander, med undantag af Bellman. Mävpeligen fom den mannen i en krets af wänner, med mindre han hålfade få0ffas pet med fin flytande wersådra, altid utmärkt genom en lätt och original qwickhet. Wände Han sig om, och fick se en person, eller sak, som wäckte hans uppmärksamhet, genast wände han med detsamma både tankegång och wersslag, så att man med sanning kan betyga, att den mannens plats icke war ibland en hop råa bönder, för hwllka Länsmanstakten passar bättre, än fnil: lets eld. Swanander hade isynnerhet 2:ne söner, fom utmärkte fig genom ett owanligt snille: den äldste dog i Stockholm ganska ung; den yngre, Olof Swanander, utan twifwel näst Tegs ner och Erik Petter Älf, den snillrikaste af Lundensiske Magistrar, belf Legationås-Predifant i London, men erhöll permission för fin swaga helsa, besökte fin Morbroder, General Conful Acrell på Afrikanska kusten, och dog i Tanger, der han sökte helsan, men fann döden, och der ingen kan läsa inskriften på hans graf.